Byggnation på åkermark
Skriftlig fråga 2020/21:1714 av Kristina Yngwe (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-09
- Överlämnad
- 2021-02-09
- Anmäld
- 2021-02-10
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
- Besvarad
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Trelleborgs kommun och Kriminalvårdsstyrelsen har presenterat en avsiktsförklaring att etablera ett fängelse i Trelleborgs kommun. Regeringsföreträdare har hyllat överenskommelsen. Enligt planerna kommer fängelset att etableras på cirka 50 hektar högvärdig åkermark, strax öster om Trelleborgs stadskärna. Marken, som tillhör Trelleborgs kommun, har hittills utarrenderats och brukats som jordbruksmark av högsta klass.
År 2017 presenterade regeringen sin livsmedelsstrategi, vilken riksdagen ställde sig bakom. I denna pekar regeringen ut produktiv åkermark som en produktionsresurs som måste värnas. Bland annat skriver regeringen: Regeringen anser att det är otillfredsställande att lagstiftningen inte tillämpas på avsett sätt och att det behöver säkerställas att hänsyn tas till jordbruksmarken i den fysiska planeringen. Samtidigt agerar regeringens egna myndigheter alltså tvärtemot, och i stället för att välja att etablera fängelser på mindre produktiva marker väljer i detta fall Kriminalvården alltså att etablera sig på Sveriges och Europas mest produktiva åkermark.
Därför vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
På vilket sätt ämnar statsrådet agera för att säkerställa att regeringens livsmedelsstrategi får genomslag i de egna myndigheternas fysiska planering?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1714 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2020/21:1714 av Kristina Yngwe (C)
Byggnation på åkermark
Kristina Yngwe har frågat mig på vilket sätt jag ämnar agera för att säkerställa att regeringens livsmedelsstrategi får genomslag i de egna myndigheternas fysiska planering.
Jag vill inledningsvis understryka att en förutsättning för att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin är tillgång till produktiv jordbruksmark. Jordbruksmark är en värdefull naturresurs och god hushållning av marken behövs av både hållbarhets- och konkurrenskraftsskäl, och i den fysiska planeringen behöver det säkerställas att hänsyn tas till jordbruksmarken.
Kommunen har enligt plan- och bygglagen (2010:900) ansvaret för planläggning och för att inom sitt område pröva ansökningar om förhandsbesked och bygglov. Kommunen ska då tillämpa 3 och 4 kap. miljöbalken, som handlar om hushållning av mark- och vattenområden. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får jordbruksmark bara exploateras under vissa omständigheter. Av plan- och bygglagen framgår också att mark- och vattenområden ska användas för de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Frågan om en kommun har gjort rätt bedömning av om jordbruksmark kan bebyggas kan prövas i domstol.
I livsmedelsstrategin konstaterar regeringen att det behövs ökad kunskap om jordbruksmarken respektive jordbruksproduktionen vid planläggning, bland annat för att de avvägningar som krävs enligt bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken ska kunna göras på ett bra sätt. Både länsstyrelser och kommuner har framfört att det saknas kunskap och vägledning om jordbruksmarken i planprocessen. Mot denna bakgrund för Jordbruksverket, i samarbete med länsstyrelserna, en dialog med kommunerna i syfte att öka deras kunskaper i frågor som rör jordbruksmarkens värden och livsmedelsproduktionens betydelse för att därigenom förbättra underlagen för bedömningar. Sedan två år tillbaka ansvarar Jordbruksverket även för ett projekt som undersöker möjligheterna att ta fram en metod för att värdera jordbruksmarken. Länsstyrelsernas vägledande roll har stor betydelse och hos dem pågår också ett arbete med att höja kunskaperna på området.
Jag kommer att fortsätta följa frågan och det arbete som myndigheterna bedriver.
Stockholm den 17 februari 2021
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.