Industrispionage
Skriftlig fråga 2020/21:1718 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-09
- Överlämnad
- 2021-02-10
- Anmäld
- 2021-02-11
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
70 procent av Teknikföretagens medlemsföretag har utsatts för cyberattacker det senaste året enligt en ny undersökning från Teknikföretagen själva. Detta är en markant ökning i relation till förra årets siffra på 50 procent. Problembilden stärks även av att Säkerhetspolisen under 2020 påtalade problematiken med industrispionage i sin årsbok – i vilken de även pekade ut särskilda länder från vilka spionaget sker.
De stora svenska bolagen är förhållandevis vana och har byggt upp både kunskap om och förberedelser mot industrispionage. I stället är det de mindre företagen, inte sällan underleverantörer till de större svenska teknikbolagen, som ligger i farozonen.
Patrik Sandgren, ansvarig för digitaliseringsfrågor på Teknikföretagens näringspolitiska avdelning säger till följande till Fplus:
Cyberattackerna har nått en så hög nivå av professionalism och industrialiseringen att svensk konkurrenskraft äventyras. Underrättelsemyndigheterna har därför blivit tydligare med att berätta vad de ser på radarn. Den teknikstöld som pågår kan ha stora konsekvenser för hela Sveriges ekonomi eftersom det kan leda till att nya teknologiska framsteg kommersialiseras utomlands. Vi riskerar i förlängningen alltså att bli utkonkurrerade av aktörer i andra länder som använder teknik som egentligen är utvecklad i Sverige och som de inte får betalt för.
En onekligen ytterst dyster framtidsspaning. Mot denna bakgrund framgår det tydligt att mer behöver göras från politiskt håll, även om inrättandet av en cybermyndigheten är en början.
Med anledning av det ovan beskrivna vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att begränsa industrispionage och dess skadeverkan för svenska bolag?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1718 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1718 av Tobias Andersson (SD)
Industrispionage
Tobias Andersson har frågat energi- och digitaliseringsministern vilka åtgärder han och regeringen avser vidta för att begränsa industrispionage och dess skadeverkan för svenska bolag. Frågan har överlämnats till mig.
Sveriges säkerhet, konkurrenskraft och välstånd vilar i stor utsträckning på digitala grunder. Cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande och med teknikutveckling och digitalisering blir hoten och sårbarheterna fler. I en myndighetsgemensam rapport från 2020 framhåller Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att statliga aktörer genomför cyberangrepp mot Sverige i syfte att exempelvis inhämta information som kan gynna det egna landets ekonomi och företag genom företagsspioneri. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat om ett stort antal åtgärder för att stärka informations- och cybersäkerheten i hela samhället.
I december 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, MSB och Säkerhetspolisen om fördjupad samverkan inom cybersäkerhetsområdet genom ett nationellt cybersäkerhetscenter. Centret ska bidra till att göra Sverige säkrare genom att höja den samlade förmågan att möta cyberhot och effektivt stödja både offentliga aktörer och näringsliv.
Små- och medelstora företag har ofta begränsade resurser för att stärka sin motståndskraft mot cyberhot vilket motiverar riktade insatser från såväl regeringen som myndigheter och andra organisationer. Regeringen gav 2018 MSB i uppdrag att bidra till att öka allmänhetens och företagens kunskap om informationssäkerhet. Tillsammans med ett stort antal aktörer utformade MSB en informationskampanj som har fått en omfattande spridning.
Skyddet av företagshemligheter är väsentligt för företagens konkurrenskraft. På regeringens initiativ har lagen om företagshemligheter ändrats så att fler angrepp på företagshemligheter har gjorts otillåtna och straffskalan för grovt företagsspioneri skärpts. Förslag har nyligen tagits fram för att stärka det straffrättsliga skyddet för tekniska företagshemligheter (Ds 2020:26). För att möta hoten är det även viktigt att fokusera på utbildning, forskning och utveckling inom informations- och cybersäkerhet. Flera aktörer genomför viktiga insatser och i regeringens forsknings- och innovationsproposition presenterades en särskild satsning på forskning om informations- och cybersäkerhet.
Regeringen arbetar också intensivt för att stärka skyddet mot bl.a. spionage hos verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. För att stärka och modernisera säkerhetsskyddet har en ny säkerhetsskyddslag antagits 2019. Lagen förtydligar kraven på skydd av verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet, i såväl offentlig som privat regi. Regeringen har också tagit initiativ till ytterligare åtgärder genom att tillsätta Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor, som bl.a. har föreslagit en utvecklad tillsynsstruktur med utökade befogenheter och sanktioner på området.
Jag och regeringen har för avsikt att fortsätta att bedriva ett uthålligt och systematiskt arbete med informations- och cybersäkerhet för att stärka hela samhällets motståndskraft mot intrång och attacker.
Stockholm den 17 februari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.