Åtgärder mot den ökande trångboddheten
Skriftlig fråga 2020/21:172 av Roger Hedlund (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-06
- Överlämnad
- 2020-10-07
- Anmäld
- 2020-10-13
- Svarsdatum
- 2020-10-14
- Sista svarsdatum
- 2020-10-14
- Besvarad
- 2020-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Boverket har nyligen rapporterat att personer inom nära en halv miljon hushåll i Sverige lever i trångboddhet och att utvecklingen är och har varit negativ åren 2012–2018.
Det är mycket allvarligt, eftersom många lever i oönskad trångboddhet. En ytterligare negativ aspekt på trångboddhet är hälsoskälen. Centrum för arbets- och miljömedicin inom Region Stockholm noterar att risker med trångboddhet är ökad smittspridning och att trångbodda oftare blir sjuka än andra, negativ psykisk påverkan och försvårad skolgång för barn samt att det är ett ökande samhällsproblem. Trångboddhet påvisar också bostadsbrist. Problemen är framför allt stora i Stockholmskommunerna och i Sveriges större orter. Den svåra bostadssituationen är problematisk och något som debatteras frekvent. Trångboddhet, ansträngd boendeekonomi, långt pendlingsavstånd och osäkert boende är olika mått på bostadsbrist.
Beräkningsmodellen för trångboddhet är framtagen av Boverket på uppdrag av regeringen för man ska att kunna följa upp frågan. Av undersökningen framgår att trenden är långtgående; undersökningen gäller utveckling över flera års tid. Både år 2018 och år 2019 rapporterade SCB att trångboddheten ökar och att så skett över tid. Rapportering har även förekommit tidigare.
Det är anmärkningsvärt att regeringen genom aktuell undersökning lägger fram att man önskar få mått för att få grepp om frågan, i stället för att agera kraftfullt. Det kan inte ha gått regeringen förbi att trångboddhet ökat sedan flera år tillbaka. Det som behövs är konkreta förslag och handling, vid sidan av undersökningar och statistik.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att på ett genomslagskraftigt sätt motverka trångboddhet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:172 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Fi2020/
04039
Finansdepartementet
Finansmarknads- och bostadsministern
biträdande finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:172 Åtgärder mot den ökande trångboddheten av Roger Hedlund (SD)
Roger Hedlund har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att på ett genomslagskraftigt sätt motverka trångboddhet.
Regeringen följer utvecklingen på bostadsmarknaden noga. Trångboddhet är en samhällsutmaning som måste angripas med boendesociala och ekonomiska lösningar. Individens möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden och undvika trångboddhet påverkas av flera faktorer. Det handlar bland annat om disponibel inkomst och förankring på arbetsmarknaden kopplat till utbudet av bostäder på bostadsmarknaden. Regeringen lanserade 2016 ett långsiktigt reformprogram för att bl.a. motverka strukturella orsaker till segregation. Regeringen är även angelägen om att skapa förutsättningar för en socialt hållbar bostadsförsörjning. Därför har en utredning tillsatts som ska lämna förslag som syftar till att underlätta situationen för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor.
På regeringens uppdrag lämnade Boverket den 29 september förslag på hur bostadsbristen i landet fortlöpande ska beräknas och presenteras. De presenterade beräkningarna ska kunna användas av offentliga aktörer i arbetet med bostadsförsörjningsfrågor. Boverket bedömer att det skarpaste måttet för bostadsbrist förmodligen är hushåll som både är trångbodda och har en ansträngd boendeekonomi. Det är sannolikt inom denna grupp, vars antal uppskattas till 56 000, som vi hittar de hushåll som är i störst behov av en annan bostadslösning än den de har i dag. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om det förekommer att hushåll missgynnas på ett sätt som skulle kunna utgöra diskriminering när bostäder förmedlas (A2020/01472/MRB). Barns boendesituation ska särskilt belysas i detta uppdrag.
Regeringen har kraftsamlat för att stärka utsatta barnfamiljers ekonomi med anledning av den situation som uppstått på grund av utbrottet av sjukdomen covid-19. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll och för att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader har bostadsbidraget förstärkts med ett tilläggsbidrag under perioden juli till december 2020. Ett förstärkt bostadsbidrag kan också innebära ett stöd för de hushåll med barn som inte tidigare har haft bostadsbidrag men som med anledning av utbrottet av sjukdomen covid-19 har fått en stor försämring av sina disponibla inkomster och därför ansöker om och beviljas bostadsbidrag. Tilläggsbidraget kan lämnas med maximalt 1 325 kronor per månad till barnfamiljer.
Regeringen har givit en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd (S2018:10). I uppdraget ingår bl.a. att utreda hur förmånerna kan bli mer fördelningsmässigt träffsäkra och hur skuldsättningen kan minska. Utredaren ska även utreda hur den bostadspolitiska målsättningen – att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder – kan upprätthållas samt analysera om, och i så fall hur, bostadsytan ska påverka bostadsbidraget. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2021.
Regeringen har kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om att under 2020 vidta kraftfulla tillfälliga åtgärder för att minska de negativa effekterna av krisen på jobb och företag. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 att medel tillförs för programinsatser, tillfälligt höjda ersättningsnivåer inom arbetslöshetsförsäkringen samt mer resurser till Arbetsförmedlingen.
Regeringen föreslår även i budgetpropositionen för 2021 att permanent höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar, en grupp som oftare har en knappare ekonomi än föräldrar som är sammanboende.
Stockholm den 14 oktober 2020
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.