Importen av kolkraft
Skriftlig fråga 2020/21:1730 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-02-09
- Anmäld
- 2021-02-11
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
- Överlämnad
- 2021-02-19
- Besvarad
- 2021-03-10
- Svarsdatum
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Den senaste veckan har Sverige importerat kolkraftsel från Tyskland, Polen och Litauen. Svenska kraftnät har startat reservkraftverket i Karlshamn, som drivs på olja. Detta slår hårt mot klimatet eftersom utsläppen från en kilowattimme producerad el är mer än 52 gånger så stora när elen kommer från olja som när den kommer från kärnkraft.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att minska den belastning på klimatet som Sveriges import och produktion av fossilel orsakar?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1730 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:1730 av Boriana Åberg (M)
Importen av kolkraft
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att minska den belastning på klimatet som Sveriges import och produktion av fossilel orsakar.
Det svenska elsystemet har redan i dag mycket låga utsläpp av växthusgaser jämfört med andra länder och endast cirka 1,8 procent av elen producerades av fossila bränslen 2018, varav knappt hälften av detta var avfall och restprodukter.
Först och främst kan jag konstatera att Sverige har haft ett elöverskott tio år i rad. Förra året nettoexporterade vi el varje vecka, även under vintern. Trenden har fortsatt också under detta år. Det råder alltså inte någon brist på el i Sverige. Eftersom vi har en gemensam elmarknad importerar och exporterar vi el med våra grannländer. Det elöverskott, med mycket låga växthusgasutsläpp, som exporteras från Sverige tränger bland annat undan kolkraft i grannländerna.
De senaste årens stigande utsläppsrättspriser har också lett till en allt snabbare utfasning av den europeiska kolkraften. Elproduktion från kolkraft minskade till exempel med 24 procent mellan år 2018 och 2019, och elproduktion från sol- och vindkraft översteg år 2019 för första gången kolkraftens produktion. Prisökningen i EU ETS kan till stor del förklaras genom den mekanism för annullering av marknadsöverskott som på svenskt initiativ beslutades vid den senaste översynen. Sverige driver nu på för ytterligare skärpningar av systemet.
Boriana Åberg tar också upp Karlshamnsverket som utgör Sveriges effektreserv. Jag vill tydliggöra att effektreserven endast har satts i beredskap vid några tillfällen denna vinter, vilket inte är detsamma som att verket har behövt användas i elförsörjningen. Faktum är att det var länge sedan effektreserven verkligen behövde aktiveras. Senast det inträffade var vintern 2012/2013.
Stockholm den 10 mars 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.