Till innehåll på sidan

Internationellt arbete mot techjättarnas inskränkningar

Skriftlig fråga 2020/21:1732 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-09
Överlämnad
2021-02-10
Anmäld
2021-02-11
Svarsdatum
2021-02-17
Sista svarsdatum
2021-02-17
Besvarad
2021-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Youtube, Facebook, Twitter och Instagram. De olika kanalerna för det fria ordet är många, och sociala medier har därför blivit en viktig yta för alla de aktörer som önskar sprida sina budskap. Dessa tjänster har kommit att bli en stor del av det offentliga samtalets infrastruktur, och de möjliggör för närapå vem som helst med tillgång till en mobiltelefon eller dator med internetuppkoppling att höras. Yttrandefriheten har med andra ord, tack vare dessa kanaler, fått sig ett ordentligt uppsving, då det kanske är lättare än någonsin att yttra sin åsikt.

Av just den anledningen är vi många som förfasas över den censur av internet som råder i ett antal totalitära stater. Likaväl vet vi att vi själva inte är helt befriade från just censur på internet. Riksdagsledamöter och andra folkvalda spärras, samtidigt som diverse olika mediesatsningar censureras. Ofta hänvisar de mäktiga kanalerna till communityregler när de släcker ned stora konton med många följare. Det finns naturligtvis en poäng i att privata företag ska få ha egna regler, men någonstans finns en gräns när det stora antalet användare gör att företaget i fråga med hjälp av sitt inflytande blir en maktspelare.

I ett antal länder har man förstått allvaret med den censur som sker. Polen, men även den brittiska regeringen, har påbörjat arbetet med en ny lag vars syfte är att säkerställa att stora internetaktörer inte godtyckligt censurerar användares kommentarer. Vid ett brott mot lagen kan företaget i fråga komma att dömas till hårda böter alternativt själv riskera att blockeras från att verka i landet. Ironiskt nog har vi även hört tongångar från ett antal totalitära länders företrädare. I dessa säger man sig ha chockerats över den censur som amerikanska it-jättar sysslat med.

Totalitära stater såsom Turkiet och Ryssland har naturligtvis skäl att först se över yttrandefriheten i sina egna länder, men de utspel vi sett pekar ändå på ett uppenbart problem: Inte heller väst är befriat från godtyckliga och oacceptabla begränsningar i yttrandefriheten.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att verka för att i det internationella samfundet lyfta frågan om techjättarnas begränsningar av yttrandefriheten på nätet i syfte att komma till rätta med detta problem, och hur avser ministern i sådana fall att göra detta?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1732 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1732 av Markus Wiechel (SD)
Internationellt arbete mot techjättarnas inskränkningar

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser verka för att i det internationella samfundet lyfta frågan om techjättarnas begränsningar av yttrandefriheten på nätet i syfte att komma till rätta med detta problem och hur jag i sådana fall avser göra detta.

Yttrandefriheten är en mänsklig rättighet och utgör en av demokratins hörnstenar. Det senaste årtiondets digitala utveckling och tillgången till ett fritt internet har skapat helt nya möjligheter för demokratisk utveckling och åtnjutande av mänskliga rättigheter, inte minst yttrandefrihet.

De mänskliga rättigheternas åtnjutande är en fråga som rör relationen mellan staten och individen. Internetplattformarna är privata aktörer och den enskildes användning av de internetplattformarnas tjänster är föremål för de användarvillkor som den enskilde accepterat för att kunna nyttja tjänsten. Rätten att uttrycka en åsikt innebär inte en skyldighet för andra, t.ex. privata företag, att sprida den. Regeringen verkar för att företag ska respektera de mänskliga rättigheterna genom att bland annat följa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Den digitala utvecklingen har medfört helt nya möjligheter att göra sig själv hörd och få ta del av andras yttranden, men det har också inneburit utmaningar som spridning av olagligt material, desinformation och terroristpropaganda. Inom EU pågår bl.a. därför ett arbete med att undersöka behoven av en ny eller förändrad reglering för att säkerställa att principer som är grundläggande offline upprätthålls också online.

Rätten till yttrandefrihet är prioriterat inom utrikespolitiken och i regeringens demokratisatsning. Regeringen verkar internationellt för att öka tillgången till ett öppet, fritt och säkert internet där mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefriheten, respekteras och att internationella diskussioner tar sitt avstamp i detta.

Det är också viktigt att fortsatt ge incitament för företag att växa och vara innovativa. Flerpartssamverkan och transparent dialog mellan alla berörda aktörer, inklusive stater, företag och civilsamhället, är centralt för en rättighetsbaserad internationell dialog om normer och regler i en digital era inklusive vad gäller plattformar.

Stockholm den 17 februari 2021

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.