Weserdomen och vattenrening
Skriftlig fråga 2020/21:1739 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-10
- Överlämnad
- 2021-02-10
- Anmäld
- 2021-02-11
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
I oktober 2020 ställde undertecknad en fråga till dåvarande miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Frågan beskrev de problem som Weserdomen förorsakar då det gäller utbyggnad av vattenreningsverk, eftersom domen i dagsläget hindrar de verksamheter som vidtar minsta ändring. Tvärtemot det som borde vara syftet innebär domen att verksamheter som redan har höga miljöambitioner och som använder bästa miljöteknik drabbas negativt om de behöver bygga ut sin verksamhet, såvida inte mer reningsteknik kan kompensera för ökad verksamhet. Men detta låter sig inte alltid göras. Det kan till exempel gälla avloppsreningsverk som redan renar bort fosforn till 98–99 procent. Trots denna höga reningsgrad kan de inte, med hänvisning till domen, bygga ut sin anläggning ens för att möta en växande befolkning. Det är inte rimligt.
Svaret på undertecknads fråga (2020/21:271) förvånade, eftersom dåvarande ministern inte ens höll med om att Weserdomen skulle ställa till stora problem och utgöra ett hinder för anläggningar som planerar att göra ändringar i verksamheten, detta trots flera exempel som branschorganisationen Svenskt Vatten redovisat och som alla pekar på motsatsen. Även Miljömålsberedningen lyfter problematiken. Av utredningen framgår det till exempel: Samtidigt ser Miljömålsberedningen bekymrat på indikationerna att icke-försämringskravet enligt 5 kap. 4 § miljöbalken, i praktiken kan bidra till ett försämrat tillstånd i vatten och hav genom att utsläpp tillåts, men i andra vattenförekomster eller i utspädd form. Det kan också vara problematiskt om icke-försämringskravet lägger betydande hinder för utveckling av miljövänlig teknik som på sikt kan ersätta och därmed minska dagens utsläpp.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Inser ministern problematiken med Weserdomen, och har ministern för avsikt att vidta åtgärder för att få till justeringar av den praxis som har blivit följden av domen i fråga?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1739 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:1739 av Betty Malmberg (M)
Weserdomen och vattenrening
Betty Malmberg har frågat mig om jag inser problematiken med Weserdomen, och om jag har för avsikt att vidta åtgärder för att få till justeringar av den praxis som har blivit följden av domen i fråga.
Huvuddelen av de vattendrag, sjöar och kustvatten som omfattas av kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten når inte den kvalitet de ska ha. Ramdirektivet syftar till att stoppa försämringen och nå ”god status” för Europas yt- och grundvatten.
För att vi ska säkerställa en framtida tillgång till vatten av rätt kvalitet och kvantitet behöver vi fortsätta arbeta med återställande och skydd av våra vatten. Samtidigt är det viktigt att verksamheter som negativt påverkar vatten inte ska behöva vidta längre gående skyddsåtgärder eller begränsningar än vad som är nödvändigt.
Det kan inte uteslutas att nya verksamheter eller utvidgning av befintliga verksamheter kan innebära en sådan ökad belastning för en vattenförekomst att de inte kan tillåtas. Ju högre befintligt påverkanstryck desto mindre kommer utrymmet för tillkommande belastning att vara om en långsiktigt hållbar vattenkvalitet ska kunna säkerställas.
Regeringen har pekat på att vattendirektivet kan innebära en utmaning för vissa verksamheter. På miljörådsmötet den 5 mars 2020 framförde miljöminister Isabella Lövin att den hälsokontroll av direktivet som genomförts av den europeiska kommissionen inte visat att direktivet är tillräckligt flexibelt för att säkerställa att den samhällsomställning som krävs kan genomföras. I samband med detta framförde miljöministern att samstämmighet mellan politikområden behöver förbättras så att såväl synergier som konfliktytor mellan olika politikområden tydliggörs. Hon nämnde att en förbättring kan ske genom att kontinuerligt utvärdera och följa upp hur lagstiftningen mellan olika politikområden stödjer eller motverkar varandra.
Europeiska kommissionen har aviserat sin avsikt att lägga fram ett förslag till revidering av EU:s avloppsdirektiv. Regeringen har ställt sig bakom detta initiativ och kommissionen väntas presentera sitt förslag under 2022. Att EU-lagstiftningen är samstämmig och utformas på ett sådant sätt att det fortsatt lämnar utrymme för kapacitetsutbyggnad i befintliga avloppsreningsverk i syfte att möta behovet från växande tätorter är angeläget och något som jag anser att Sverige aktivt bör verka för under kommande förhandlingar.
Stockholm den 17 februari 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.