Brist på platser i verksamhetsförlagd utbildning
Skriftlig fråga 2020/21:1749 av Pia Steensland (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-10
- Överlämnad
- 2021-02-10
- Anmäld
- 2021-02-11
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Den coronapandemi vi genomlever har medfört ett ökat intresse för att studera till vårdrelaterade yrken. Detta är något mycket positivt. Kristdemokraterna har redan före pandemin sett, och haft förslag för att åtgärda, den kompetensbrist som finns inom flera vårdrelaterade yrken. Det råder också stor brist på lärare.
I den aktuella forskningspropositionen aviserar regeringen avsikten att utveckla styrningen av varje enskilt lärosäte i syfte att exempelvis främja dess breda ansvar för samhällets kompetensförsörjning. Regeringen avser därför att sätta upp lärosätesspecifika mål för bland annat antal examina för vissa yrkesexamensutbildningar inom vård och skola samt följa upp respektive lärosätes måluppfyllelse inom ramen för myndighetsstyrningen.
För att säkra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården och skolan ser Kristdemokraterna, i stället för en detaljstyrning på lärosätesnivå, ett behov av att staten tar ett tydligare ansvar för planering och samordning av behovet av legitimerad personal inom vård och skola.
En avgörande förutsättning för att studenter som är antagna till exempelvis en vårdutbildning eller lärarutbildning också ska kunna ta sin examen i tid är att deras verksamhetsförlagda utbildning, VFU, fungerar och ges under goda förutsättningar. VFU bör kunna ges i närheten av där studenten bedriver sina studier, och det är viktigt att det finns en utbildad handledare för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.
I dag är det stora skillnader i tillgången till VFU-platser inom vårdyrken mellan landets 21 regioner. När det gäller regeringens förslag på lärosätesspecifika mål för examina för vissa yrkesexamensutbildningar inom hälso- och sjukvården menar Kristdemokraterna därför att det finns en risk för att den begränsade tillgång till VFU-platser i vissa regioner kommer att begränsa möjligheterna till efterfrågad utökning av utbildningsplatser på vissa lärosäten.
Kristdemokraterna har länge förespråkat ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården, vilket skulle kunna bidra till en mer likvärdig tillgång till VFU-platser över landet.
Sammantaget menar Kristdemokraterna att med en tydligare nationell kartläggning och planering av behovet av legitimerad personal inom vård och skola kan det sammantagna nationella behovet av kompetensförsörjning förutses och tillgodoses på ett bättre sätt. Därmed kan det också skapas bättre förutsättningar för en långsiktig planering för och fördelning av antalet utbildningsplatser mellan de olika lärosätena samt en god tillgång till VFU-platser över hela landet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, utöver att inrätta de aviserade lärosätesspecifika målen för antal examina för vissa yrkesexamensutbildningar inom vård och skola, för att säkerställa kompetensförsörjningen och tillgången till platser i verksamhetsförlagd utbildning inom vård och skola?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1749 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:1749 av Pia Steensland (KD)
Brist på platser i verksamhetsförlagd utbildning
Pia Steensland har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta, utöver att inrätta de aviserade lärosätesspecifika målen för antal examina för vissa yrkesexamensutbildningar inom vård och skola, för att säkerställa kompetensförsörjningen och tillgången till platser i verksamhetsförlagd utbildning inom vård och skola.
Jag instämmer med Pia Steensland att det ökade intresset för att studera till vårdrelaterade yrken är mycket positivt. Vi har den senaste tiden också sett ett ökat intresse för att studera till lärare och förskollärare.
Ordning och reda i ekonomin har medfört att regeringen kan tillföra historiskt stora tillskott till välfärden. Regeringen möter det stora antalet som vill studera vidare till bristyrken med fler utbildningsplatser i hela landet.
När det gäller arbetet för fler kunniga och kompetenta lärare är det en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor. Detta arbete behöver genomföras samordnat och strategiskt på nationell, regional och lokal nivå. Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att öka intresset för lärarutbildningarna och för att öka antalet behöriga lärare, vilket har gett resultat genom fler sökande och fler antagna till flera av utbildningarna.
Regeringen beslutade 2016 att ge Skolverket i uppdrag att i samarbete med Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ta fram återkommande prognoser över skolans och förskolans behov av lärare och förskollärare. Skolverket och UKÄ har redovisat prognoser 2017 och 2019 och nästa prognos ska redovisas 2021. Prognoserna är ett viktigt underlag i lärosätenas och skolhuvudmännens planering. För att möta lärarbristen har regeringen genomfört en stor utbyggnad av lärarutbildningarna och tillfört medel som beräknas motsvara 10 400 nya utbildningsplatser. För att ytterligare stärka förutsättningarna att ställa om till läraryrket har regeringen i budgetpropositionen för 2021 satsat på en ytterligare utbyggnad av kompletterande pedagogisk utbildning och en permanent utbyggnad av yrkeslärarutbildningen. I arbetet för fler lärare har regeringen också satsat på sommarkurser inom lärarutbildningarna och arbetsintegrerad lärarutbildning.
Regeringen har också höjt ersättningsbeloppen till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningarna och permanentat och utökat försöksverksamheten med övningsskolor. Försöksverksamheten med övningsskolor har visat på goda resultat vad gäller kvaliteten i studenternas VFU. Utbildningsdepartementet har nyligen också remitterat förslag som syftar till att vidareutveckla verksamheten med övningsskolor. Till exempel föreslås att alla studenter ska fullgöra en så stor del som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning vid en övningsskola.
Att tillräckligt många utbildas och vidareutbildas inom vårdyrkena är centralt för att hälso- och sjukvården ska kunna fullfölja sitt uppdrag att bedriva och utveckla en vård av hög kvalitet. En stärkt bemanning i hälso- och sjukvården är avgörande för svensk välfärd.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått en överenskommelse som ska stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården, med särskild inriktning på den nära vården. Satsningen omfattar 6,8 miljarder kronor för 2021. Av dessa går drygt 3 miljarder kronor till att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården, och medlen kan bl.a. användas för insatser som syftar till att utbilda vårdens medarbetare och framtida medarbetare. I överenskommelsen ingår även en satsning på betald vidareutbildning för sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor och en satsning för att öka attraktiviteten att bli specialistsjuksköterska samt för att utveckla kompetens- och karriärmodeller för specialistsjuksköterskor med fördjupad kompetens inom centrala områden.
Regeringen har från den 1 januari 2020 inrättat ett nationellt vårdkompetensråd som bl.a. ska kartlägga, samordna och effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården. Syftet med rådet är att stärka och formalisera samverkan om kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården. Jag följer noga rådets arbete och förväntar mig att arbetet ska ha en positiv effekt på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
För att hantera utmaningar med kompetensförsörjningen i vården och skolan krävs ett effektivt samarbete mellan hälso- och sjukvårdshuvudmän respektive skolhuvudmän och lärosäten samt dialog med andra aktörer. För att universitet och högskolor t.ex. ska kunna utbilda fler sjuksköterskor och lärare måste det t.ex. finnas tillgång till platser för VFU i hälso- och sjukvården och skolan. Det krävs också att t.ex. sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig faktiskt också får tjänstledigt. Detta kan inte lärosätena lösa. Ett ansvar ligger hos arbetsgivarna gällande frågor om attraktiviteten i yrket, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter.
I årsredovisningarna för 2019 pekar ca två tredjedelar av lärosätena ut bristande tillgång till VFU-platser, särskilt i vårdutbildningarna, som hinder för att kunna erbjuda de platser som bedöms behövas i förhållande till välfärdens behov och studenternas efterfrågan. Regioner och kommuner behöver erbjuda platser så att studenter kan genomföra VFU eftersom de ansvarar för verksamheten där denna genomförs.
För att i största möjliga mån säkerställa en god kompetensförsörjning i vården och skolan krävs attraktiva utbildningar, att de som är utbildade vill börja arbeta i och stanna kvar inom dessa verksamheter liksom att vårdens och skolans medarbetare ges goda möjligheter att utveckla sin kompetens i arbetet.
Frågor om kompetensförsörjningen och arbetsmiljön i välfärden har diskuterats inom regeringens Välfärdskommission. Kommissionen har bl.a. presenterat åtgärdsförslag som handlar om att prioritera välfärdsyrken i den utbyggnad av högskolan och yrkeshögskolan som regeringen har avsatt pengar för att genomföra genom Kunskapslyftet. Välfärdskommissionen lyfter särskilt fram behovet av fler praktikplatser i utbyggnaden eftersom bristen på praktikplatser riskerar att skapa flaskhalsar.
Att säkerställa tillgången på personal till vård och skola är en prioriterad fråga för regeringen och vårt arbete fortsätter därför med oförminskad kraft.
Stockholm den 17 februari 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.