Krav på vattenfelsbrytare
Skriftlig fråga 2020/21:181 av Lars Mejern Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-08
- Överlämnad
- 2020-10-09
- Anmäld
- 2020-10-13
- Svarsdatum
- 2020-10-21
- Sista svarsdatum
- 2020-10-21
- Besvarad
- 2020-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Varje år inträffar vattenskador som kräver renoveringar för miljardbelopp. Stora mängder material blir obrukbart. Vattenskador är besvärliga, kostsamma och leder ofta till mögel. I Sverige ersätter försäkringsbolagen ca 90 000 vattenskador varje år. Så har det varit de senaste 30 åren. Den totala kostnaden för vattenskador är betydligt större än kostnaderna för brandskador eller inbrott och stöld.
För någon vecka sedan träffade jag en medborgare i Karlstad vars vän haft brott på fjärrvärmeingången vilket resulterade i vattenskador med uppbrutna golv. Detta fick honom att införskaffa sig en vattenfelsbrytare. En positiv utveckling är att olika former av sensorer kan installeras för att upptäcka läckor tidigt. Många vattenskador skulle kunna förhindras med en vattenfelsbrytare som upptäcker vattenläckage i tid i kök, badrum, källare och tvättstuga. Vattenfelsbrytaren upptäcker allt från droppläckage till stora flödesläckage, som brustna ledningar.
I dag finns lagstadgade krav på säkerhetssystem när det gäller el och brand men inte på system som varnar för läckage. Dessvärre struntar många i att ha skydd mot vattenskador. Precis som kravet på brandvarnare borde det också finnas krav på vattenfelsbrytare.
År 2010 införde vårt grannland Norge krav på vattenfelsbrytare på all nyproduktion och ombyggnad. Det är något som även Sverige borde göra. Vattenskador medför betydande samhälleliga kostnader, vilket är ett tydligt skäl till att vidare utveckla vår lagstiftning. Vattenfelsbrytare är både effektiva och ger en trygghet. Det är viktigt att svensk lagstiftning ställer krav för att motverka vattenskador i hushåll. Den effektivaste lösningen, både ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, är att installera en vattenfelsbrytare i alla bostäder.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Avser statsrådet att i lagstiftning införa krav på vattenfelsbrytare som skulle förhindra vattenskador?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:181 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:181 av Lars Mejern Larsson (S)
Krav på vattenfelsbrytare
Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag avser att i lagstiftning införa krav på vattenfelsbrytare som skulle förhindra vattenskador.
Regeringen ser allvarligt på frågor om byggskador och byggfel, som leder till betydande konsekvenser för både den enskilde och samhället i stort. Utöver åtgärdskostnader innebär vattenskador ineffektiv resursanvändning och ökad klimatpåverkan. Byggskador kan även leda till försämrad inomhusmiljö och påverka hälsan hos både barn och vuxna.
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att förstärka arbetet för en god inomhusmiljö. Syftet med uppdraget är att öka medvetenheten om vilka brister i byggnaders inomhusmiljö som finns, vanliga orsaker till bristerna och hur de kan undvikas eller åtgärdas. I uppdraget ingår att identifiera och utreda systematiska byggfel och hur utbredda skador i byggnadsbeståndet är samt hur de kan påverka människors hälsa eller säkerhet. Boverket ska även verka för ökad kunskap om hur fel och skador kan undvikas utan att hämma den tekniska utvecklingen och med beaktande av byggnadens tekniska egenskapskrav. Under uppdragets genomförande ska Boverket ha en kontinuerlig dialog med berörda aktörer såsom byggföretag, tillverkare av byggprodukter, branschorganisationer, myndigheter, forskningsinstitut, försäkringsbolag och arbetsmarknadens parter. Uppdragets resultat ger stöd i myndighetens löpande utveckling av byggregelverket och ska slutredovisas i december 2021.
Branschen har tagit egna initiativ för att minska vattenskador. Branschreglerna Säker Vatteninstallation är ett regelverk som är framtaget av branschens aktörer för att minska risken för vattenskador, spridning av legionella, brännskador och förgiftning. Reglerna ställer krav på både installatörer och produkter. I systemet ingår auktorisation av VVS-företag och utbildning av VVS-montörer, arbetsledare med flera. Målet är att ge en ökad säkerhet och trygghet för brukaren.
Lars Mejern Larsson skriver att det i dag finns lagstadgade krav på säkerhetssystem när det gäller el och brand men inte på system som varnar för läckage. Det stämmer att det inte finns något sådant krav idag, även om det finns regler som t.ex. reglerar lutning på golv mot brunn i badrum som syftar till att motverka vattenskador. Boverket har fått ett uppdrag från regeringen att se över reglerna i Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsreglerna (EKS). Anledningen till uppdraget är att Boverkets byggregler behöver moderniseras och förenklas för att kunna bidra till ett snabbare och mer kostnadseffektivt byggande. Arbetet med uppdraget sker i dialog med aktörer i byggsektorn och andra berörda. En modell för arbetet ska redovisas senast den 20 december 2020. En översyn av byggreglerna pågår parallellt utifrån den föreslagna modellen, i det arbetet kommer förändringsbehovet av byggregler om hygien, hälsa och miljö, där regler som motverkar vattenskador ingår, att analyseras.
Jag vill understryka att jag i likhet med Lars Mejern Larsson vill arbeta för att minska byggskador. Låt oss avvakta Boverkets analys angående behovet av ändrade regler för att minska antalet vattenskador.
Stockholm den 21 oktober 2020
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.