Till innehåll på sidan

Undantag från riskskatt för offentliga utvecklingskreditinstitut

Skriftlig fråga 2020/21:182 av Jakob Forssmed (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-10-08
Överlämnad
2020-10-09
Anmäld
2020-10-13
Svarsdatum
2020-10-21
Sista svarsdatum
2020-10-21
Besvarad
2020-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen planerar att införa en ny riskskatt för vissa kreditinstitut (ofta kallad bankskatt), som ska baseras på institutets skuldsättning. Kristdemokraterna delar uppfattningen att det är rimligt att beskattningen av systemviktiga kreditinstitut ökar då de vid en eventuell finansiell kris inte bara riskerar att orsaka direkta kostnader för samhället utan även indirekta i form av till exempel lägre tillväxt och högre arbetslöshet i en vikande konjunktur.

Kristdemokraterna anser att det förslag som nu remitterats är betydligt bättre än det som regeringen tidigare tog fram, som baserades på kreditinstitutets lönekostnader. Det förslaget innebar bland annat en straffbeskattning av banker som valt att behålla representation i form av fysiska kontor ute i landet, då den typen av verksamhet är personalintensiv i jämförelse med mer digitala alternativ. 

Regeringen har dock även i det förslag som nu remitterats bortsett från förslagets konsekvenser för viss verksamhet som bör värnas. Det finns ett kreditinstitut, Kommuninvest, som etablerats på offentlig basis, som har ett samhällsnyttigt syfte och som garanteras av sina medlemmar – vilka utgörs av ca 95 procent av Sveriges kommuner och regioner – genom en solidarisk borgen. Detta innebär att kreditinstitutet inte utgör den risk för samhället som regeringens förslag är tänkt att beskatta. Ändå är det oklart i regeringens promemoria huruvida detta kreditinstitut kommer att utsättas för den nya skatten.

Detta så kallade offentliga utvecklingskreditinstitut är alltså en samverkan mellan de flesta av Sveriges kommuner och regioner. För över 200 av kommunerna sker 95–100 procent av upplåningen via det gemensamma kreditinstitutet. Det är upplåning som sker för att dessa ska kunna rusta upp skolor och bygga äldreboenden, sjukhus och bostäder. Om den nya riskskatten skulle tillämpas på detta kreditinstitut skulle det innebära en väsentlig fördyrning av viktiga välfärdsprojekt och potentiella problem för vissa kommuner med finansiering av offentliga investeringar. Det kan knappast vara syftet med riskskatten.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Kommer undantag att göras för offentliga utvecklingskreditinstitut vid implementeringen av det nya förslaget till riskskatt för vissa kreditinstitut?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:182 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på fråga 2020/21:182 av Jakob Forssmed (KD)
Undantag från riskskatt för offentliga utvecklingskreditinstitut

Jakob Forssmed har frågat mig om undantag kommer att göras för offentliga utvecklingskreditinstitut vid implementeringen av det nya förslaget till riskskatt för vissa kreditinstitut.

Promemorian Riskskatt för vissa kreditinstitut har skickats ut på remiss. I promemorian föreslås att ett kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om kreditinstitutet har skulder vid beskattningsårets ingång som är hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver i Sverige och summan av dessa skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. Tiden för remissinstanserna att yttra sig över förslaget går ut den 13 november 2020. Därefter kommer förslaget att beredas inom Regeringskansliet.

Stockholm den 21 oktober 2020

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.