Tillgång till bostad för våldsutsatta efter skyddat boende
Skriftlig fråga 2020/21:1823 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-15
- Överlämnad
- 2021-02-16
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-02-24
- Sista svarsdatum
- 2021-02-24
- Besvarad
- 2021-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
"Pappa slog mamma så hårt så hon bara ramlade ihop på golvet." Det är ett citat som många barn som lever med våld i nära relation i sin närhet, kan känna igen sig i.
När det värsta som kan hända händer, måste samhället stå upp och skydda, ställa till rätta och värna om den eller de som har blivit utsatta. Våld i nära relation är en av de värsta saker som kan hända, och är det barn med i bilden är det en extra utsatt situation som samhället måste ta hänsyn till på flera olika nivåer.
Barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från alla former av våld. Trots det vistas varje år flera tusen barn i skyddat boende för att de ska komma bort från våldsamheter. Det sista de behöver är att alla trygga grundstenar som de har rätt till slits bort från dem. Det är tillräckligt jobbigt för dem att de inte får träffa sina vänner och släkt eller gå i skolan, som förmodligen varit en stor trygghetspunkt för dem i den tragiska livssituation de har befunnit sig i.
Att bo på skyddat boende för ett barn är en extraordinär situation och det är samhällets skyldighet att hjälpa barnet till att få en så normal tillvaro som möjligt. Barnets livssituation har redan påverkats av våld, och uppbrottet hemifrån påverkar deras uppväxt, relationer med familj, släkt och vänner samt deras hälsa och utveckling.
I rapporten Min tur att berätta, som Sveriges Stadsmissioner och Bris gjort med utgångspunkten barns rättigheter enligt barnkonventionen, pekar de på flera förbättringsområden för barn som vistas i skyddat boende. Att det krävs förändringar på samhällsnivå för att varje barn ska få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Det finns dock många problem som uppstår och som gör att barnets rättigheter inte kan tillgodoses.
Ett tydligt exempel på detta är att det inte finns någon regel eller bestämmelse för kommunerna att de ska se till att boendesituationen för barnet och dess vårdnadshavare löser sig snabbt och smidigt när de kommer från det skyddade boendet. Att kommunerna måste se till att det finns en lämplig bostad tillgänglig i dessa avseenden. Utifrån ett barnperspektiv och med hänsyn till barnkonventionen ska inte ett enda barn stå utan permanent bostad efter att ha kommit från ett skyddat boende.
Med hänvisning till ovan vill jag ställa följande fråga till statsrådet Märta Stenevi:
Hur ämnar statsrådet verka för att säkerställa att alla våldsutsatta människor/barn, oavsett vilken kommun de bor i, snabbt får tillgång till en bostad efter att de kommer från ett skyddat boende?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1823 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1823 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Tillgång till bostad för våldsutsatta efter skyddat boende
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att säkerställa att alla våldsutsatta människor och barn, oavsett vilken kommun de bor i, snabbt får tillgång till en bostad efter att de kommer från ett skyddat boende.
Det är angeläget att alla våldsutsatta vuxna och barn som behöver det har tillgång till ett behovsanpassat skyddat boende och får stöd i övergången till ett stadigvarande boende. Det är viktigt att barns behov och rättigheter beaktas i en situation där våld förekommit. Barnkonventionen är sedan 2020 lag i Sverige. Den fastslår alla barns rätt till skydd mot våld, till rehabilitering och till en skälig levnadsstandard.
Regeringen gav 2016 en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en av vårdnadshavarna. I betänkandet som överlämnades i januari 2018 konstateras att socialtjänsten har svårt att möta behovet av stöd i form av en stadigvarande bostad. Det finns enligt utredningen flera skäl till det, varav ett är svårigheten för socialtjänsten att få tag i bostäder. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att kartlägga hur uppgifter om våld eller andra övergrepp beaktas i mål om vårdnad, boende eller umgänge fortsätter under 2021.
Det har under många år byggts för lite bostäder i Sverige. Regeringen införde därför 2016 ett investeringsstöd för hyres- och studentbostäder som sedan dess har beviljats för nästan 38 700 bostäder, vilket har bidragit till att produktionen av nya bostäder de senaste åren har legat på en hög nivå. Regeringen har i enlighet med januariavtalet reformerat investeringsstödet. Den som beviljas investeringsstöd måste numera erbjuda kommunen där bostäderna byggs att förmedla motsvarande en åttondedel av lägenheterna som sociala kontrakt eller till unga under 31 år.
Behovet av bostäder som fler hushåll kan efterfråga är stort. Regeringen har därför tillsatt utredningen En socialt hållbar bostadsförsörjning (Fi 2020:06) med syftet att skapa förutsättningar för en bostadsförsörjning som underlättar situationen för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor, däribland strukturellt hemlösa. Utredningen ska enligt direktivet lämna sitt betänkande i november 2021.
Stockholm den 24 februari 2021
Märta Stenevi
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.