al-Asadregimens utpressning i Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:1828 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-15
- Överlämnad
- 2021-02-16
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-02-24
- Sista svarsdatum
- 2021-02-24
- Besvarad
- 2021-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I Syrien fortgår al-Asadregimens övergrepp mot den egna befolkningen. Sedan tidigare drivs en hårdför politik gentemot de medborgare som inte önskar vara en del av den syriska militärens övergrepp. Personer som flytt landet och ej genomfört militärtjänst under Syrienkriget åläggs av regimen att betala höga bötesbelopp.
Genom en lagförändring kommer den syriska regimens förmåga att bedriva utpressning gentemot medborgare i utlandet att öka. Lagförändringen gör det möjligt för regimen att konfiskera egendom som tillhör släktingar till personer som valt att ej betala bötesbeloppet. Många syrier i exil ställs således inför dilemmat att antingen betala en stor summa pengar till en regim som gjort sig skyldig till människorättsbrott, och som man flytt ifrån, eller att riskera att utsätta släktingar i Syrien för regimens konfiskering.
Den syriska regimens utpressning får som konsekvens att inkomster från Sverige riskerar att gå rakt ned i al-Asadregimens fickor, och därtill stärka den syriska militären.
Med anledning av vad som anförs ovan önskar jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Hur avser ministern att agera i frågan för att motverka den syriska regimens utpressning mot personer i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1828 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:1828 av Hans Wallmark (M)
al-Assadregimens utpressning i Sverige
Hans Wallmark har frågat mig hur jag avser att agera för att motverka den syriska regimens utpressning mot personer i Sverige.
Det har snart gått tio år sedan den syriska regimen brutalt slog ner landsomfattande och fredliga demonstrationer i Syrien. Under det decennium som följt har regimen gjort sig skyldig till ofattbara övergrepp mot den syriska civilbefolkningen, t.ex. användning av kemiska vapen. Omfattande och urskillningslösa attacker mot bostadsområden, sjukvårdsinrättningar och skolor har gjort att mer än hälften av landets befolkning, upp emot 14 miljoner människor, idag befinner sig på flykt. Sannolikt har mer än en halv miljon människor dött till följd av stridigheterna och fler än hundra tusen försvunnit i regimens fängelser.
Den syriska regimen har konsekvent visat att den sätter sin egen överlevnad före den syriska befolkningens. Det beslut som Hans Wallmark hänvisar till är ytterligare ett exempel på detta. En stor andel av de syriska flyktingarna, inom landet och i grannländerna, lever i extrem fattigdom. Det är uppenbart att de inte kommer att kunna betala de summor som regimen kräver av dem. Andra, som har möjligheten att betala, slits mellan att tvingas finansiera den regim som tvingat dem att fly eller att se sin och sina släktingars egendom konfiskeras. Det går inte att uppfatta regimens beslut på annat sätt än att den, genom att konfiskera flyktingars egendom, försöker förhindra att syriska flyktingar i framtiden återvänder hem, av rädsla för att de återigen ska ifrågasätta ett korrupt och djupt auktoritärt styre. Vi ser redan idag hur det fåtal människor som återvänder frivilligt till Syrien trakasseras av säkerhetstjänsterna, och hur hjälporganisationer systematiskt nekats tillträde till områden där oppositionen tidigare haft stöd. Det är angeläget att Syrien och regimens övergrepp hålls högt på agendan i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Vi är också pådrivande för att detta ska reflekteras i rådets resolutioner.
Regeringen driver sedan länge en tydlig politik mot den syriska regimen. EU har en omfattande sanktionsregim på plats sedan 2011, som riktar sig mot regimen, dess anhängare och de som skor sig på förtrycket. I februari 2020 beslutade EU att lista ytterligare åtta framträdande affärsmän och två företag, bl.a. för inblandning i byggande av fastigheter på mark som konfiskerats från flyktingar. Regeringen är beredd att stödja fler listningar i denna riktning om ytterligare bevis framkommer. Det är en mänsklig rättighet att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.
Stockholm den 24 februari 2021
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.