Mediefrihet och Ryssland under det svenska OSSE-ordförandeskapet
Skriftlig fråga 2020/21:189 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-12
- Överlämnad
- 2020-10-13
- Anmäld
- 2020-10-14
- Svarsdatum
- 2020-10-21
- Sista svarsdatum
- 2020-10-21
- Besvarad
- 2020-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Det fria ordet och journalisters säkerhet är en grundbult i ett fritt land. Tyvärr har omvärlden kontinuerligt bevittnat hur oppositionella politiker och regimkritiska journalister kontinuerligt utsätts för våld, mordförsök och ibland mord i Ryssland. Den ryska lagstiftningen är tydlig i att mediefrihet och politisk frihet ska råda i landet. Tyvärr visar den reella verkligenen att så inte är fallet. Insyn i de rättsliga processer som eventuellt följer efter det att oppositionella politiker och regimkritiska journalister skadats eller mördats sker i slutna rum, och den juridiska processen sker bakom lyckta dörrar. Sverige och andra enskilda länder skulle via det internationella samfundet kunna enas om att driva frågan om rättstrygghet för oppositionella och journalister. Detta bör ske skyndsamt för att inte fler liv ska gå till spillo.
Fria medier och de kritiskt granskande journalisterna i Ryssland lever ett utsatt liv med många gånger fara för sitt eget liv. Fredagen den 2 oktober nåddes världen av budskapet om Irina Slavinas död. Enligt ryska offentliga källor hade Irina Slavina begett sig av till polishögkvarteret i Nizjnij Novgorod och där tänt eld på sina kläder. Journalisten Irina Slavina dog på platsen av sina skador, enligt den oberoende tidningen Meduza.
Irina Slavina var chefredaktör för den lokala nyhetssajten Koza Press som hon grundat efter att ha blivit avskedad från anställningar vid andra tidningar.
Dagen före självmordet hade hennes hem genomsökts av polisen. Polisen beslagtog samtliga telefoner och datorer i bostaden. Anledningen till polisbesöket var att Irina Slavina stod som vittne i en rättssak kopplad till en oppositionell organisation.
Under de två senaste åren hade Irina Slavina dömts till böter fyra gånger, bland annat för att ha deltagit i demonstrationer och för publiceringar om coronaviruset.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kommer ministern att under det svenska ordförandeskapet i OSSE aktivt prioritera arbetet för rättstrygghet för oppositionella politiker och regimkritiska journalister i Ryssland och andra länder inom OSSE, och i så fall hur?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:189 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:189 av Margareta Cederfelt (M)
Mediefrihet och Ryssland under det svenska OSSE-ordförandeskapet
Margareta Cederfelt har frågat mig huruvida jag under det svenska ordförandeskapet i OSSE aktivt kommer att prioritera arbetet för rättstrygghet för oppositionella politiker och regimkritiska journalister i Ryssland och andra länder inom OSSE, och i så fall hur.
Precis som Margareta Cederfelt skriver är det fria ordet och journalisters säkerhet en grundbult i ett fritt land. Tyvärr är respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer på tillbakagång i flera av OSSE:s deltagande stater, inklusive Ryssland. Coronapandemin har förvärrat situationen och använts som svepskäl för inskränkningar av överenskomna principer och åtaganden, inom bland annat OSSE. Detta gäller inte minst situationen för journalister.
Sverige har länge aktivt främjat mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer inom OSSE, och kommer att fortsätta göra så under det kommande svenska ordförandeskapet. Inom OSSE:s tredje dimension har regeringen valt att under ordförandeskapet särskilt prioritera arbetet med demokratiska processer, där yttrande- och mediefrihet såväl som oppositionellas rätt att verka fritt, utgör en central del. OSSE fyller en viktig funktion inom dessa områden, inte minst givet de starka åtaganden som OSSE:s deltagande stater har gjort.
Rättssäkerhet och yttrande- samt mediefrihet är centrala delar av OSSE:s breda säkerhetsbegrepp, och har en nära koppling till säkerheten inom och mellan stater. Jag kommer att verka för att dessa frågor står högt på OSSE:s dagordning och att OSSE:s åtaganden lyfts i alla relevanta mötesformat. OSSE är ett unikt forum för dialog och ansvarsutkrävande mellan stater där möjlighet ges att diskutera dessa frågor återkommande, inklusive med Ryssland. Jag kommer även att påminna om våra gemensamma åtaganden kring detta i möten och på resor. Ordförandeskapsprogrammet, där det mer detaljerat kommer att framgå hur Sverige avser arbeta med respektive område, är för närvarande under utarbetande, och kommer att presenteras i Wien i mitten av januari.
Ett viktigt medel för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer - inklusive yttrande- och mediefrihet - är att värna OSSE:s autonoma institutioners roll, arbete och mandat. OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) liksom OSSE:s mediefrihetsrepresentant (RFoM) är särskilt viktiga i detta avseende. I rollen som ordförande kommer Sverige att ge ett tydligt stöd till dessa. Sverige ger även aktivt stöd till nuvarande ordföranden Albanien i processen med att tillsätta nya chefer för institutionerna. För att institutionerna ska kunna genomföra sitt mandat så väl och effektivt som möjligt, är det av stor vikt att chefstjänsterna, som stått vakanta sedan i juli, tillsätts snarast.
I ett bilateralt hänseende antog regeringen i januari 2020 en ny strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland för perioden 2020–2024. Strategin omfattar 389 miljoner kronor för hela perioden och betonar vikten av mediefrihet och stöd till oberoende medier. Sverige driver dessa frågor även inom ramen för EU-samarbetet. Jag har även i svar på tidigare skriftliga frågor fördjupat mig i den svenska synen på kränkningar av mänskliga rättigheter i Ryssland och hur Sverige agerar i dessa frågor.
Stockholm den 21 oktober 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.