Entreprenörskap i skolan
Skriftlig fråga 2020/21:1908 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-19
- Överlämnad
- 2021-02-22
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-03-03
- Sista svarsdatum
- 2021-03-03
- Besvarad
- 2021-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Den rådande coronapandemin drabbar såväl hälsa som jobb och företagande. För att återstarta ekonomin och rusta Sverige för framtiden behövs fler reformer för företagande.
En viktig insats för ökat entreprenörskap i samhället är utbildningssystemet. Entreprenörskap i skolan med Ung företagsamhet har visat sig ge goda resultat såväl för individer som för samhället. Studier visar att personer som drivit UF-företag har högre lön, lägre arbetslöshet och startar företag i större utsträckning än andra människor. Att ge fler möjligheten till entreprenörskap i skolan kan därför vara en nyckel för såväl individer som samhället framåt.
Det antal som läser kursen entreprenörskapet skiljer sig i dag kraftig beroende på var i landet man bor och vilket program man läser på gymnasiet. Bland gymnasieelever på handels- och administrationsprogrammet driver 96 procent av studenterna UF-företag, men endast 12 procent bland gymnasieeleverna på fordon- och transportprogrammet. För att möjliggöra för fler elever att läsa entreprenörskap på gymnasiet är ett förslag att införa ett krav att inom individuellt val erbjuda kursen entreprenörskap på både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skulle öppna upp möjligheten för fler att läsa entreprenörskap i skolan.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att ge fler gymnasieelever möjlighet att läsa entreprenörskap?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1908 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:1908 av Fredrik Christensson (C)
Entreprenörskap i skolan
Fredrik Christensson har frågat mig om vad regeringen avser att vidta för åtgärder för att ge fler gymnasieelever möjlighet att läsa entreprenörskap.
Gymnasieskolan ska utbilda unga till att bli såväl aktiva samhällsmedborgare som framtidens arbetstagare och arbetsgivare. Den ska förbereda unga kvinnor och män för att kunna ta de jobb som finns på arbetsmarknaden och för att kunna starta framtidens företag. Därför är det viktigt att entreprenörskap finns med som ett perspektiv som genomsyrar undervisningen i gymnasieskolan. Detta framgår av läroplanen för gymnasieskolan som trädde i kraft 2011. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Eleverna har nytta av entreprenöriella förmågor i många sammanhang, både under och efter studierna, oavsett om de går vidare till högre utbildning eller direkt ut i arbetslivet. Examensmålen för de allra flesta nationella program betonar entreprenörskap i någon form utifrån programmets karaktär. Dessutom ingår kurser i entreprenörskap som möjliga kurser för huvudmännen att erbjuda i programfördjupningen för samtliga nationella program om kurserna inte är sådana kurser som är obligatoriska för alla elever på ett program eller en inriktning.
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) att intresset för entreprenörskap har ökat vilket visar sig genom att antalet elever och personal som nås av insatser för entreprenörskap under flera år har ökat. Insatser har genomförts med spridning över hela landet. Det finns därför goda argument för att även fortsatt avsätta medel för insatser för att stödja entreprenörskap inom skolväsendet och högre utbildning.
Under 2018–2020 har 24 miljoner kronor per år från det under utgiftsområde 24 uppförda anslaget 1:5 Näringslivsutveckling avsatts för entreprenörskap bland unga. Under 2019 avsattes ytterligare 10 miljoner kronor för insatser i grund- och gymnasieskolan. Medlen har använts för finansiering av insatser och aktörer som stöttar entreprenörskap bland unga i grund- och gymnasieskola (via Statens skolverk) och i högre utbildning (via Tillväxtverket) men också för strukturpåverkande arbete. Medlen har bl.a. gjort det möjligt för fler unga att få del av information och kunskap om entreprenörskap, praktiskt pröva på företagande inom ramen för sin utbildning samt få rådgivning inför företagsstart. Inom organisationen Ung Företagsamhets (UF) verksamhet i gymnasie- och gymnasiesärskolan drevs det 10 534 UF-företag av totalt 33 706 elever under läsåret 2019/20, jämfört med 9 713 UF-företag av totalt 31 513 elever läsåret 2018/19. Satsningarna på UF:s och även på organisationen Framtidsfröns verksamheter har enligt organisationerna bl.a. resulterat i att både elever och personal på ett strukturerat sätt fått kunskap om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande samt arbetat med entreprenörskap i skolan.
Regeringen anser att fortsatta insatser för entreprenörskap inom skolväsende och högre utbildning är angelägna. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling har därför ökats med 18 miljoner kronor för 2021 för sådana insatser och anslagsökningen för ändamålet beräknas ligga på den nivån även under 2022–2024.
Huvudmän inom skolväsendet kan också ansöka om statsbidrag för verksamhet som stimulerar utveckling av huvudmännens arbete när det gäller entreprenörskap och entreprenöriellt lärande inom skolväsendet. För 2021 har 11,5 miljoner kronor avsatts för ändamålet. Skolverket ska också enligt förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk särskilt stimulera arbetet med entreprenörskap i skolväsendet. Inom ramen för uppdraget har Skolverket under 2020 exempelvis i samarbete med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien genomfört en workshop för organisationer som arbetar med att stimulera entreprenörskap i skolan som en del i processen att ta fram en strategi för hur arbetet med entreprenörskap i skolan kan utvecklas.
Stockholm den 3 mars 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.