En minnesdag för kommunismens offer

Skriftlig fråga 2020/21:1916 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-22
Överlämnad
2021-02-22
Anmäld
2021-02-23
Svarsdatum
2021-03-03
Sista svarsdatum
2021-03-03
Besvarad
2021-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Den 27 januari 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Sedan 1999 har den 27 januari varit en svensk nationell minnesdag för Förintelsens offer, och 2005 deklarerade FN denna dag som en internationell minnesdag. Sedan dess samlas varje år människor över hela världen i en manifestation för att hedra minnet av alla som mördades under Förintelsen.

Men det är inte bara nationalsocialismen som skördat miljontals människoliv. En annan socialistisk ideologi som orsakat miljontals offer är kommunismen. Trots att kommunismen skördat fler människoliv (man räknar med 63–93 miljoner människor) än nationalsocialismen har detta fått avsevärt mindre uppmärksamhet, och de som fallit offer för denna avskyvärda ideologi har inte hedrats på samma sätt.

Både nationalsocialism och kommunism är totalitära ideologier som bör förpassas till historiens skräphög. Skillnaden mellan dessa ideologier är bara grader i helvetet. Trots detta har det visat sig att svenska ungdomars kunskaper om kommunismens, till skillnad från nationalsocialismens, illgärningar är mycket bristfälliga. Till exempel visade en Demoskopundersökning från Upplysning om kommunismen, UOK, 2007 att 90 procent av de svenska ungdomarna då inte kände till Sovjetkommunismens Gulagläger. 95 procent kände däremot till nazisternas dödsläger Auschwitz. En femtedel av de unga trodde att inga alls eller färre än 10 000 människor hade mördats under kommunistregimer. Sedan undersökningen gjordes har dock grundskolans läroplan ändrats, och enligt den ska elever läsa om de båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.

Enligt förordningen (2007:1197) med instruktion för Forum för levande historia har Forum för levande historia till uppgift att vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har särskilt till uppgift att informera om Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten. Myndigheten ska sträva efter att stärka människors vilja att aktivt verka för allas lika människovärde. Myndigheten ska bland annat bedriva utåtriktad verksamhet med inriktning på kunskap, kultur och utbildning. Verksamheten ska bedrivas i nära kontakt med pågående forskning, andra kultur- och utbildningsinstitutioner samt myndigheter, organisationer och föreningar vars verksamhet rör liknande frågor.

I ett svar på en tidigare fråga (2019/20:1842) skriver kultur- och demokratiministern att regeringen bedömer att det mest effektiva sättet att uppmärksamma detta är genom den uppgift som Forum för levande historia har i sin instruktion att informera om kommunismens brott mot mänskligheten. För att nå särskilt viktiga målgrupper, däribland barn och unga, har Forum för levande historia bland annat tagit fram utbildningsmaterial och ägnat särskilt fokus åt de brott mot mänskligheten som begicks av de kommunistiska regimerna i Sovjet, Kina, Kambodja och Östtyskland.

Trots detta finns det i dag ett ungdomsförbund till ett riksdagsparti som så sent som i januari 2021 antog ett nytt principprogram, i vilket man skriver följande: Vårt mål är ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck – ett kommunistiskt samhälle.

Ung Vänsters förbundsordförande Ava Rudberg förstår inte heller upprördheten över att förbundets mål är ett kommunistiskt samhälle samtidigt som kommunismen orsakat närmare 100 miljoner människors död. Jag förstår verkligen den kritiken, säger hon.

Även om Vänsterpartiet strök ordet kommunisterna ur sitt partinamn 1990, efter Sovjetunionens fall, har man sedan dess haft både partiledare och andra höga företrädare som har fortsatt att kalla sig för kommunister. Och nu, år 2021, säger sig alltså partiets ungdomsförbund i sitt principprogram stå för kommunism.

Det är uppenbart att Forum för levande historias arbete inte räcker till när ett ungdomsförbund till ett riksdagsparti fortsätter säga att målet är ett kommunistiskt samhälle. Då har man inte förstått vilken avskyvärd ideologi kommunismen är och vilket lidande den förorsakat mänskligheten. Det behövs åskådliggöras på ett tydligare sätt genom att minnas och synliggöra dess offer på samma sätt som man minns och synliggör nationalsocialismens offer – genom en nationell minnesdag.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Är ministern, med tanke på det senast inträffade, nu beredd att verka för att regeringen i sitt demokratiarbete inför en svensk minnesdag tillägnad kommunismens offer?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1916 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)


Svar på fråga 2020/21:1916 av Björn Söder (SD)
En minnesdag för kommunismens offer

Björn Söder har frågat mig om jag är beredd att verka för att regeringen i sitt demokratiarbete inför en svensk minnesdag tillägnad kommunismens offer.

Som framgår av Björn Söders fråga har jag i tidigare svar till Björn Söder den 5 augusti 2020 redovisat att regeringen bedömer att det mest effektiva sättet att uppmärksamma kommunismens brott mot mänskligheten är genom den uppgift som Forum för levande historia har i sin instruktion att informera om detta. Myndigheten har bland annat tagit fram utbildningsmaterial och ägnat särskilt fokus åt de brott mot mänskligheten som begicks av kommunistiska regimer.

I det tidigare svaret till Björn Söder redovisas vidare att förutom allmänna helgdagar, som regleras i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, och allmänna flaggdagar, som förtecknas i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar, regleras i övrigt inte särskilda minnesdagar i lag eller förordning. Många av de minnesdagar som uppmärksammas i Sverige och i andra delar av världen har initierats av Förenta nationerna (FN) och dess fackorgan (bl.a. Unesco och WHO). Ett exempel är högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Stockholm den 3 mars 2021

Amanda Lind

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.