Tanke- och yttrandefrihet vid Sveriges högre lärosäten
Skriftlig fråga 2020/21:1945 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-23
- Överlämnad
- 2021-02-24
- Anmäld
- 2021-02-25
- Svarsdatum
- 2021-03-03
- Sista svarsdatum
- 2021-03-03
- Besvarad
- 2021-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Den akademiska friheten med rätt att fritt välja forskningsämne och forskningsmetod samt fritt publicera forskningsresultat är viktig för demokratin. Lika viktigt för demokratin är det att tanke- och yttrandefrihet får råda på högre lärosäten.
I till exempel det diktatoriska Kina förändrade kommunistpartiet i slutet av 2019 flera universitets stadgar och plockade bort ordet "tankefrihet". I stället införde man att institutionerna ska upprätthålla kommunistpartiets övergripande ledarskap". Förändringen kritiserades och väckte oro, även i Sverige.
Men det är inte bara i renodlade diktaturer som vi sett hur tanke- och yttrandefriheten vid högre lärosäten blir allt mer angripna. Även i Sverige har vi under senare år sett hur olika aktivistgrupper, inte sällan från vänsterkanten, försöker förhindra föreläsare vars åsikter man ogillar att framträda vid universiteten. Man angriper vidare kurslitteratur som man anser vara "olämplig" eftersom den inte anses ligga i rätt politisk fålla, och man försöker få olika lärare avstängda.
"Aktionerna skapar osäkerhet och rädsla i syfte att ändra universiteten, bort från sin ursprungliga roll som hemvist för den fria tanken och fria ordet i forskningens sökande efter sanningen. De akademiska lärosätena styrs på så sätt i viss politisk och kulturell riktning – utan vetenskaplig bäring", skriver tidningen Världen idag.
I Storbritannien har nu regeringen beslutat att stärka yttrandefriheten vid sina universitet. Man inrättar en tjänst som "främjare av det fria ordet" vid varje högre lärosäte. Vidare inför man åtgärder för att säkerställa allas rätt till tanke- och yttrandefrihet med böter som följd om inte dessa friheter upprätthålls.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Är statsrådet beredd att vidta åtgärder liknande Storbritannien i syfte att stärka tanke- och yttrandefriheten vid Sveriges högre lärosäten, eller vilka andra åtgärder vidtar statsrådet för att inskränkningar i friheterna inte ska ske?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1945 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:1945 av Björn Söder (SD)
Tanke- och yttrandefrihet vid Sveriges högre lärosäten
Björn Söder har frågat mig om jag som statsråd är beredd att vidta åtgärder liknande Storbritannien i syfte att stärka tanke- och yttrandefriheten vid Sveriges högre lärosäten, eller vilka andra åtgärder jag som statsråd vidtar för att inskränkningar i friheterna inte ska ske.
I ett demokratiskt samhälle ska forskningens och utbildningens frihet värnas. Här i Sverige ser vi ett hårdare debattklimat, och att personer som deltar i det offentliga samtalet utsätts för hot och hat. Det gäller även forskare. Det har förekommit att forskare avstår från att forska om vissa områden p.g.a. hat och hot. Jag ser allvarligt på detta, liksom på den ökning av desinformation och falska nyheter som vi också ser. Behovet av vetenskapligt grundad kunskap är stort.
I Sverige skyddas forskningens frihet i högskolelagen och i grundlag. I propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige som presenterades i december 2020 föreslår regeringen därutöver en ändring i högskolelagen att det som allmän princip i högskolornas verksamhet ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Med förslaget omfattas alltså både utbildning och forskning.
Det här är en viktig markering av det fria kunskapssökandets och den fria kunskapsspridningens betydelse för högkvalitativ forskning och utbildning. Den nya bestämmelsen markerar också att universitet och högskolor ska präglas av ett öppet samtalsklimat där olika idéer kan brytas mot varandra och oväntade resultat kan tas upp. Förutsättningen är dock en god samtalston där lärare och studenter kan mötas i ömsesidig respekt. Både lärare och studenter har ett ansvar för att främja och värna en sådan kultur. Forskare har därutöver skyldighet att följa god forskningssed.
I Sverige är, till skillnad från många andra länder, de flesta universitet och högskolor statliga myndigheter. Det gör att det inte till alla delar går att jämföra den svenska högskolesektorn med till exempel Storbritanniens. Lärosätena har att följa det regelverk som gäller för exempelvis arbetsmiljö. Lärosätesledningarna har inte minst ett viktigt ansvar för att motverka hat, hot, våld och trakasserier inom sektorn. De har ett ansvar för en trygg arbetsplats. För de anställda gäller den statliga värdegrunden som består av de sex principerna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service.
Akademisk frihet är ett kärnvärde i universitet och högskolors verksamhet. Den kan dock inte tas för given utan behöver aktivt skyddas och främjas. Som ett led i det arbetet har regeringen nu lagt ett viktigt lagändringsförslag på riksdagens bord.
Stockholm den 3 mars 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.