Stöd till livsmedelsproducenterna

Skriftlig fråga 2020/21:1953 av Ann-Sofie Alm (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-23
Överlämnad
2021-02-24
Anmäld
2021-02-25
Svarsdatum
2021-03-03
Sista svarsdatum
2021-03-03
Besvarad
2021-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

För snart fyra år sedan beslutade en enig riksdag om Sveriges livsmedelsstrategi. Syftet med strategin är att öka svensk livsmedelsproduktion genom att öka innovationskraften och öka lönsamheten för svenskt lantbruk.

I dag skapar varje lant- och jordbrukare en rad jobb i form av köpta tjänster, producerade varor, transporter och förnödenheter samt i vidareförädling och dess kringtjänster. Jordbruks- och livsmedelssektorn sysselsätter cirka 115 000 personer, och denna livsmedelsindustri finns i 285 av landets 290 kommuner. Omkring 40 procent av de anställda i livsmedelsindustrin har sin arbetsplats i en kommun med färre än 25 000 invånare. Svensk matproduktion är därför helt avgörande för en levande landsbygd, biologisk mångfald, öppna landskap och arbetstillfällen i hela landet.

Svensk livsmedelsexport har de senaste åren ökat markant, och värdet uppgår i dag till cirka 70 miljarder. Medvetenheten om hur mat produceras har även ökat efterfrågan på svenskproducerad mat här hemma i Sverige.

Men fortfarande är varannan tallrik mat som serveras i Sverige importerad.

För en fortsatt positiv utveckling krävs att regering och myndigheter aktivt arbetar för att stödja och underlätta för företagen att nå olika exportmarknader.

I livsmedelsstrategins handlingsplan finns det goda exempel på åtgärder som finansieras av statsbudgeten, men ändå har inte livsmedelsproducenterna sett någonting på gårdsnivå, vilket är en nödvändighet för att öka svensk livsmedelsproduktion. Det måste bli mer lönsamt att producera livsmedel i Sverige.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att de stöd som finansieras via statsbudgeten på ett mer effektivt sätt ska nå livsmedelsproducenterna?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1953 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2021/00647 Näringsdepartementet Landsbygdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/20:1953 och 2021/20:1966 av Ann-Sofie Alm (M) Stöd till livsmedelsproducenter och Miljö- och klimatmålen och livsmedelsstrategin

Ann-Sofie Alm har frågat finansministern Magdalena Andersson vilka åtgärder avses att vidtas för att de stöd som finansieras via statsbudgeten på ett mer effektivt sätt ska nå livsmedelsproducenterna. Ann-Sofie Alm har även frågat miljö- och klimatminister Per Bolund vilka åtgärder som ministern tänker vidta inom sitt beredningsområde för att Sverige ska nå miljö- och klimatmålen och därmed också bidra till att uppfylla livsmedelsstrategin.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Det övergripande målet för livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan.

Att stärka och öka konkurrenskraften inom den svenska livsmedelskedjan för att bidra till en ökad svensk matproduktion är en viktig punkt i den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. En del i detta arbete är att regeringen i december 2019 fattade beslut om ytterligare en handlingsplan för livsmedelsstrategin. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025. Därutöver gjorde regeringen ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. Genom budgetpropositionen för 2021 tillfördes ytterligare 74 miljoner kronor för 2021 för att förstärka arbetet med livsmedelsstrategin och för åren 2022 och 2023 beräknas motsvarande belopp. De föreslagna åtgärderna ska tillsammans utgöra en handlingsplan del 3. Handlingsplanerna utgör tillsammans viktiga steg i att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten genom satsningar på till exempel forskning och innovation, kompetensförsörjning och regelförenkling.

Jag vill understryka att vi är inne i en positiv trend. Enligt färska siffror från Statens jordbruksverk sektorskalkyl bedöms det totala produktionsvärdet för 2020 uppgå till 64,3 miljarder kronor, en ökning med 0,8 miljarder kronor eller drygt 1 procent jämfört med 2019. Värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 0,8 miljarder kronor eller 3 procent och beräknas till 28,4 miljarder kronor.

Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är också en viktig aspekt för genomförandet av livsmedelsstrategin, vilket vi har med oss i förberedelserna för den ny perioden av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Sammantaget ser jag att den svenska livsmedelskedjan har en stor potential som är viktig att utnyttja och det är genom långsiktigt och kontinuerligt arbete mot livsmedelsstrategins mål om en ökad hållbar produktion som vi kan få det att hända samtidigt som vi bidrar till att nå miljö- och klimatmålen.

Stockholm den 2 mars 2021

Jennie Nilsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.