Domstolarnas belastningsgrad
Skriftlig fråga 2020/21:1960 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-02-24
- Överlämnad
- 2021-02-25
- Anmäld
- 2021-02-26
- Besvarad
- 2021-03-03
- Sista svarsdatum
- 2021-03-03
- Svarsdatum
- 2021-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Enligt årsredovisningen för Sveriges domstolar innebar 2020 en stor ökning med en halv miljon nya mål till landets domstolar. Det har inneburit en ökning med 27 procent fler mål den senaste femårsperioden. Ökningen uppges i hög grad bero på ökat antal brottmål, ärenden om företagsrekonstruktion och pandemirelaterade mål kopplade till stöd med anknytning till pandemins effekter.
Domstolarna har delvis ställt om genom en stor ökning av videokonferenssamtal i förhandlingar och ökad beredskapen kvällar och helger. Samtidigt anges andelen inställda förhandlingar ha ökat 2020 från 20 till 21,9 procent.
Enligt Domstolsverkets generaldirektör är utvecklingen inte hållbar. Mer resurser krävs för att upprätthålla rättssäkerheten och för att inte riskera att enskilda personer påverkas negativt.
Utöver att antalet brottsmål ökat är det även fråga om pandemirelaterade mål. Verksamheten i domstolarna behöver fungera både utanför och under pandemin och för att behandla alla typer av mål som kommer i fråga. En ökning av antalet mål får inte orsaka att mål inte behandlas i rimlig tid. Rättssäkerheten ska vara hög, och enskilda ska inte drabbas negativt.
Mot bakgrund av den rapporterat högre belastningsgraden för Sveriges domstolar och problematiken som generaldirektören för Domstolsverket lyfter vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad avser ministern att göra för att domstolsväsendet ska kunna upprätthålla en rättssäker verksamhet där mål behandlas och inte skjuts upp på grund av bristande resurser?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1960 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1960 av Mikael Eskilandersson (SD)
Domstolarnas belastningsgrad
Mikael Eskilandersson har frågat mig vad jag avser att göra för att domstolsväsendet ska kunna upprätthålla en rättssäker verksamhet där mål behandlas och inte skjuts upp på grund av bristande resurser.
Ett välfungerande domstolsväsende är avgörande för rättsstaten och demokratin. År 2020 innebar en ökning av nya mål till landets domstolar. Totalt inkom 491 754 mål, vilket var en ökning med fem procent jämfört med 2019. Antalet inkomna mål har ökat varje år under den senaste femårsperioden och 2020 var det år som det inkom flest mål under hela 2000-talet.
Domstolarnas verksamhet har liksom resten av samhället påverkats av coronapandemin. Domstolarna har med anledning av pandemin anpassat sina arbetssätt genom att exempelvis öka den digitala närvaron vid förhandlingar. Trots de påfrestningar som pandemin har inneburit och den ökade måltillströmningen har domstolarna totalt sett avgjort fler mål under 2020 än året innan och uppnått lika många av verksamhetsmålen. Antalet inställda förhandlingar ökade endast med mindre än två procent under 2020, trots pandemin. Under året ökade också produktiviteten för fjärde året i rad. Detta är ett styrkebesked av de svenska domstolarna.
Verksamheten vid domstolarna ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. För att uppnå verksamhetsmålen är det bland annat viktigt att domstolarna har tillräckligt med resurser, inte minst för den långsiktiga planeringen. För både år 2019 och 2020 redovisade Sveriges Domstolar ett ekonomiskt överskott. I budgetpropositionen för 2021 tillfördes migrationsdomstolarna också ytterligare resurser. Sveriges Domstolar har i budgetunderlaget den 1 mars 2021 begärt tillskott för 2022–2024 för att hantera ökningen av antalet mål. Jag följer fortsatt utvecklingen noga.
Stockholm den 3 mars 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.