En svensk öppningsstrategi
Skriftlig fråga 2020/21:1984 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-26
- Överlämnad
- 2021-02-26
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Ett år in i pandemin syns fortfarande ingen ljusning. Tvärtom har regeringen, Folkhälsomyndigheten och en rad regioner i närtid vidtagit de hittills striktaste restriktionerna.
Jag avser inte att här orda om huruvida de nya restriktionerna behövs, är korrekt utformade eller har kommunicerats rätt i tid. Vi vill alla att detta ska vara över för att vi ska kunna återgå till våra vanliga liv och allt vad det innebär. För att möjliggöra det behövs naturligtvis adekvata åtgärder. Samtidigt har prövningen pågått länge, och engagemanget och hoppet riskerar att tryta hos såväl individer som företag.
Ungdomar som saknar sina klasskamrater eller lagkamrater, gamla som saknar sina barnbarn, arbetskamrater som saknar sina kaffepauser med kollegorna. Näringsidkare som saknar sina kunder, som saknar sina intäkter, som sedan länge har tröttnat på att leva på konstgjord andning genom statliga stöd eller som tvingats plocka ned skylten på grund av att regeringen inte lyckats betala ut stödpengar i tid.
I ett sådant här läge behöver många något att se fram emot, något att ta sikte på för att ta sig igenom denna prövande tid. Därför är det brittiska initiativet om en öppningsstrategi så bra. Både rent praktiskt för den framtida planeringens skull och för att det kanske primärt fyller en psykologisk funktion som inte går att överskatta. Genom att peka ut fyra faser med successiva lättnader kan individer och företag mentalt ta sikte på en ljusare framtid.
Det återstår naturligtvis att se om March to freedom, som öppningsstrategin heter, fungerar i praktiken men även om den inte skulle göra det kan antas att det ändock är bättre att ha en öppningsstrategi framför att inte ha någon alls. Jag vågar inte uttala mig om hur en svensk motsvarighet skulle utformas eller när den skulle sjösättas men jag vill mena på att det vore önskvärt ifall regeringen tillsammans med expertmyndigheten arbetade med frågan.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser regeringen att vidta några åtgärder för att ta fram och implementera en öppningsstrategi för Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1984 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1984 av Tobias Andersson (SD)
En svensk öppningsstrategi och fråga 2020/21:2065 av John Weinerhall (M) Samhällets återöppning efter pandemin
Tobias Andersson har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder för att ta fram och implementera en öppningsstrategi för Sverige.
John Weinerhall har frågat mig om jag kommer att verka för att regeringen presenterar en plan för när återöppningen av samhället kan ske utifrån vaccinationsgrad, smittspridning och sjukvårdens belastning och i så fall, när jag förväntar mig att en sådan plan kan redovisas.
Sverige befinner sig alltjämt i en pandemi och smittspridningen av det virus som orsakar covid-19 är hög. Det är i dagsläget inte aktuellt att vidta lättnader av de restriktioner som har meddelats, bland annat med stöd av pandemilagen, för att förhindra smittspridning. När så sker bör restriktionerna lättas successivt och anpassat utifrån smittläget. Folkhälsomyndigheten har därför ett regeringsuppdrag att föreslå vilka åtgärder som bör vidtas vid olika nivåer av smittspridning.
Den 25 februari meddelade regeringen och Folkhälsomyndigheten nya rekommendationer för personer som bor på äldreboenden och är vaccinerade. En äldre person som är fullvaccinerad kan två veckor efter att man har fått den andra dosen ta emot besök, utan speciella smittförebyggande åtgärder i just den situationen.
Den 26 februari 2021 gick remisstiden ut för regeringens förslag till nytt regelverk gällande allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som är anpassat efter verksamheternas olika förutsättningar att bedrivas på ett smittskyddssäkert sätt. Förslaget innebär nya begränsningar om maximalt antal tillåtna deltagare där hänsyn tas till om sammankomsten eller tillställningen anordnas inomhus, inomhus med sittande publik eller utomhus. Restriktioner i form av antal personer som tillåts beror dock på smittläget. Särskilda bestämmelser föreslås gälla för motionslopp och liknande idrottstävlingar. Så snart smittläget tillåter det ska dessa verksamheter successivt öppnas upp.
I sitt remissvar har Folkhälsomyndigheten lämnat förslag på nya deltagarbegränsningar för olika typer av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, samt tidpunkt för ikraftträdande för de nya regleringarna. Detta är ett viktigt underlag för regeringen för kommande beslut. Regeringen har tidigare meddelat att begränsningar inte ska gälla längre än vad som är absolut nödvändigt och att de omprövas kontinuerligt.
Stockholm den 10 mars 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.