Ställningstagande om narkotikaanvändare
Skriftlig fråga 2020/21:1994 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-26
- Överlämnad
- 2021-02-26
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Justitieminister Morgan Johansson twittrade den 14 augusti 2019 att det är i stor utsträckning överklassen som håller igång narkotikahandeln i storstadsområdena. Det är belagt.
Men justitieministern saknade belägg för sitt påstående.
Likaså sa statsminister Stefan Löfven följande till Dagens Nyheter den 13 augusti 2019: Vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen. Brottsligheten och skjutningarna sker i andra områden.
Men statsministern sakande belägg för sitt påstående.
Enligt Mats Ramstedt vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har hittills kunskap om socioekonomiska skillnader i narkotikaanvändning i Sverige bland vuxna saknats.
Nu har CAN gjort en studie. CAN har studerat narkotikaanvändningen i olika socioekonomiska grupper utifrån data över cirka 6 800 personer i åldrarna 25–64. Syftet med studien var att ta reda på hur stor andel av användningen som varje grupp står för.
I stället för statsministerns och justitieministerns grundlösa påstående fastslås att något stöd för att narkotikaanvändning hos ekonomiskt priviligierade grupper skulle ha en särställning när det gäller att göda organiserad brottslighet fanns således inte i dessa data för den vuxna befolkningen. Vidare: Grupperna med en högre socioekonomisk position, i detta fall de med högst inkomst och högst utbildning, stod för en lägre del av narkotikaanvändningen med 10 respektive 27 procent.
I CAN:s studie definieras socioekonomisk position utifrån utbildning, inkomst och sysselsättning.
Det är illa att både statsministern och justitieministern återigen far med osanningar. Som statsråd bör man tillse att man har fakta på bordet.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
På vilka underlag vilar ministerns påstående att det är belagt att det i stor utsträckning är överklassen som håller igång narkotikahandeln i storstadsområdena, och är detta ett ställningstagande som på något sätt ligger till grund för de åtgärder som ministern vidtar på området?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1994 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1994 av Björn Söder (SD) Ställningstagande om narkotikaanvändare, fråga 2020/21:1995 av Jennie Åfeldt (SD) Klassaspekter i narkotikamissbruket samt fråga 2020/21:2080 av Camilla Brodin (KD) Narkotikakonsumtionen i välbärgade områden
Björn Söder har frågat mig på vilka underlag det är belagt att det i stor utsträckning är överklassen som håller igång narkotikahandeln i storstadsområdena, och om detta är ett ställningstagande som på något sätt ligger till grund för de åtgärder jag vidtar på området. Jennie Åfeldt har frågat mig om påståendet att det finns en tydlig klassaspekt i hur ekosystemet ser ut mellan de som finansierar narkotikaförsäljningen och de som säljer det, på något sätt legat till grund för hur regeringen har agerat för att minska försäljningen av narkotika. Camilla Brodin har frågat mig om jag delar statsministerns slutsats att narkotikakonsumtionen är störst i välbärgade områden.
Det är bra att Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har genomfört den studie som frågorna hänvisar till. Rapporten utgör ett viktigt bidrag till kunskapen om hur användningen av narkotika ser ut i olika delar av befolkningen. CAN:s rapport visar hur narkotikaanvändningen ser ut i olika socioekonomiska grupper i den vuxna befolkningen (25–64 år), vilket inte har studerats tidigare.
Den kunskap som fanns sedan tidigare gällde yngre personer (årskurs nio respektive år två på gymnasiet) i Stockholms län. I Brås kortanalys 2/2018 anges bland annat att självdeklarerat bruk är vanligare i stadsdelsområden i Stockholms stad med högre medelinkomst, medan andelen misstänkta för eget bruk av narkotika är lägre. Det handlar om ”ett tydligt positivt samband (r=0,72 p<0,01) mellan stadsdelsområdets medelinkomst och självdeklarerat bruk”.
Bilden av hur narkotikaanvändningen bland unga ser ut i olika områden är mer lättfattlig i den så kallade Stockholmsenkäten, varifrån de uppgifter om självdeklarerat bruk som användes i kortanalysen är hämtade. I Länsstyrelsen Stockholms temarapport om droger från 2016 framgår exempelvis att andelen pojkar i år 2 på gymnasiet som någon gång provat narkotika är 40 procent i Danderyd, 37 procent i Nacka och 34 procent i Täby och Lidingö, men 11 procent i Södertälje och 18 procent i Botkyrka och Haninge. Ett liknande förhållande gäller i fråga om hur stor andel elever som någon gång använt narkotika under den senaste 4-veckorsperioden.
Eftersom CAN:s studie avser ett annat ålderssegment av befolkningen än Brås kortanalys motsäger studien inte kortanalysen. I detta sammanhang bör dessutom framhållas att det finns skäl att anta att narkotikabruk är vanligare bland unga än bland äldre; i Nationella folkhälsoenkäten 2020 är åldersgruppen 16–29 år den där högst andel av de svarande använt narkotika någon gång de senaste 12 månaderna. CAN:s studie missar därmed en viktig del av målgruppen.
Narkotikahandeln är en betydelsefull inkomstkälla i den kriminella verksamheten och utgör ofta basen i de kriminella nätverkens aktiviteter. I kriminella uppgörelser förekommer konflikter om narkotika många gånger som en möjlig motivbild.
Att använda narkotika medför också ökade risker för skador ur både ett medicinskt och ett socialt perspektiv. Regeringen driver en folkhälsobaserad narkotikapolitik med syftet att minska ojämlikheten i hälsa. Det är viktigt att vidta åtgärder för att minska efterfrågan på och tillgången till narkotika i alla typer av områden i hela landet.
Inom mitt ansvarsområde har regeringen bland annat vidtagit följande åtgärder för att begränsa narkotikans verkningar i samhället.
Som en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten utreds bland annat frågan om en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning och mot dem som involverar unga i kriminalitet.
Den 1 mars 2021 fick Tullverket utökade möjligheter att i brottsbekämpande syfte besluta att en postförsändelse ska hållas kvar av ett postbefordringsföretag för att myndigheten ska kunna utföra sina kontroller, en s.k. postspärr. En sådan spärr kan läggas om det finns anledning att anta att försändelsen innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt lagen om straff för smuggling och det är nödvändigt för att beslag ska kunna ske.
Polismyndigheten har fått i uppdrag att förstärka bekämpningen mot illegal handel med narkotika. För att öka kunskapen ytterligare har regeringen gett Brå i uppdrag att studera narkotikamarknaden.
Från de åtgärder regeringen vidtagit sedan tidigare har vi redan sett resultat. Både Polismyndigheten och Tullverket rapporterar om ökade beslag av narkotika. Antalet personer som lagförs för narkotikabrott har ökat kraftigt de senaste åren. Sedan 2014 har antalet lagförda för narkotikabrott ökat med över 25 procent och under 2019 var antalet lagförda för narkotikabrott på den högsta nivån någonsin.
Det totala antalet utdömda fängelseår för narkotikabrott har under samma period ökat med 40 procent, vilket förklaras av ett ökat antal fängelsedomar. Regeringens åtgärder är viktiga men hela samhället måste kliva fram om narkotikan ska besegras.
Stockholm den 10 mars 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.