Konflikten i Nagorno-Karabach

Skriftlig fråga 2020/21:200 av Håkan Svenneling (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-10-13
Överlämnad
2020-10-14
Anmäld
2020-10-15
Svarsdatum
2020-10-21
Sista svarsdatum
2020-10-21
Besvarad
2020-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Utvecklingen i Nagorno-Karabach är mycket oroväckande, även om eldupphör råder just nu. Konflikten har varit fryst under många år och partnerna måste börja fredsförhandla för att på sikt komma fram till en långsiktig lösning på den över 30 år långa konflikten. Båda sidor måste följa internationell humanitär lag och sluta attackera civila. Sverige har en viktig roll genom vårt kommande ordförandeskap i OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) under 2021. Varken Sverige eller Vänsterpartiet stöder någon enskild part i konflikten utan vill se en fredlig och demokratisk utveckling i området. Här kan konstateras att den demokratiska utvecklingen i Armenien har gått framåt de senaste åren samtidigt som regimens förtryck har hårdnat i Azerbajdzjan.

Turkiet har uppenbart eldat på denna konflikt för den azerbajdzjanska sidan. Turkiets inblandning måste fördömas av såväl Sverige som EU. När jag besökte Turkiet i förra veckan pumpades nationalistiska budskap ut i såväl medier som på reklampelare med stöd till den azerbajdzjanska sidan. Erdoğans Turkiet verkar ha intresse av att blanda sig i ännu en konflikt för att dölja sina inskränkningar av mänskliga rättigheter på hemmaplan. Turkiet har under lång tid använt sig av legosoldater, framför allt i Syrien men även i Libyen. Obekräftade uppgifter säger att dessa legosoldater har förflyttats till Nagorno-Karabach för att delta på den azerbajdzjanska sidan. Turkiets agerande leder samlat till en ökad eskalering.

Enligt uppgifter från Amnesty International har den azerbajdzjanska sidan avfyrat israeliskt tillverkade klusterbomber som har drabbat civila i såväl Stepanakert som Shushi på den armeniska sidan. Som en del av ett fredsavtal måste båda parterna underteckna FN:s konvention mot klustervapen.

Som ordförande i Minskgruppen tillsammans med Frankrike och USA har Ryssland ett stort ansvar för att medla i konflikten. Samtidigt har den ryska vapenexporten till båda länderna utgjort en katalysator till att förstärka konflikten. Vänsterpartiet anser att Minskgruppen, som är utsedd av OSSE, ska intensifiera sitt arbete för att hitta en långsiktig lösning på konflikten.  Minskgruppen är den enda internationellt erkända struktur som har mandat och accepteras av båda parter att hantera konflikten i Nagorno-Karabach.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser regeringen att fördöma Turkiets inblandning i och underblåsande av konflikten?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:200 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på frågan 2020/21:200 av Håkan Svenneling (V)
Konflikten i Nagorno-Karabach

Håkan Svenneling har frågat mig om regeringen avser att fördöma Turkiets inblandning i och underblåsande av konflikten Nagorno-Karabach. Jag hänvisar också till mina svar på de likalydande riksdagsfrågorna 154, 164, 167 och 187.

Regeringen följer noggrant och med oro den allvarliga upptrappning i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan som skett sedan sommaren, och ytterligare intensifierats de senaste veckorna. Det är oklart hur striderna påbörjats och båda parterna lägger skulden på varandra. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, bedriver genom den så kallade Minskgruppens samordförandeskap ett uthålligt arbete för en fredlig lösning på konflikten.

Den svenska ståndpunkten är tydlig: omedelbart eldupphör, respekt för internationell humanitär rätt och en återgång till förhandlingar under samordförandena för OSSE:s Minskgrupp. Det finns inget alternativ till en fredlig förhandlingslösning på konflikten.

Europeiska rådet uppmanade i sina slutsatser från den 1–2 oktober till omedelbart eldupphör och underströk att det inte finns någon militär lösning på krisen. Europeiska rådet uttalade sig även tydligt mot extern inblandning i konflikten och har gett sitt fulla stöd till samordförandena av OSSE:s Minskgrupp. Sverige står till fullo bakom detta uttalande, och jag framförde även detta till min turkiske utrikesministerkollega när jag i förra veckan besökte Ankara.

Främjande av dialog och samarbete för en långsiktig, politiskt hållbar lösning på konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan är vägledande för mitt agerande som Sveriges utrikesminister.

Stockholm den 21 oktober 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.