Saneringen av PFAS
Skriftlig fråga 2020/21:2049 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-03
- Överlämnad
- 2021-03-03
- Anmäld
- 2021-03-04
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Nyligen skickade Försvarsmakten en återrapport till regeringen om sitt arbete med förorenade områden. Rapporten i sig innehåller ytterst få svar på vilka konkreta åtgärder man avser att vidta för att öka takten i saneringen. I stället redovisas att hittillsvarande arbete framför allt har gått ut på att identifiera och klassificera olika förorenade områden. Enligt rapporten har Försvarsmakten i dagsläget kännedom om 2 090 områden som är förorenade eller potentiellt förorenade, varav ett fåtal har sanerats under årens lopp. Märkligt är dock att områden som förorenats av PFAS-kemikalier är exkluderade från sammanställningen, trots att det är väl känt att dessa kemikalier kan ha stor påverkan på enskildas hälsa.
Ett av de kända områden som har PFAS-förorenats är Karlsborgs flygplats vid Vätterns strand. Där uppdrogs åt Fortifikationsverket att vidta åtgärder, vilket man tänkte lösa genom att göra om dräneringen. Men projektet pausades av regeringen då den planerade saneringsmetoden ansågs innebära en uppenbar risk för att PFAS-förorenat vatten skulle ledas rätt ut i en av norra Europas största dricksvattentäkter, Vättern. Men vad händer nu?
Med hänvisning till ovan vill jag fråga klimat- och miljöminister Per Bolund:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att sanering av PFAS-förekomster vid i första hand dricksvattentäkter såsom Vättern ska kunna saneras på ett säkert och kostnadseffektivt sätt?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2049 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:2049 av Betty Malmberg (M)
Saneringen av PFAS
Betty Malmberg har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att sanering av PFAS-förekomster vid i första hand dricksvattentäkter såsom Vättern ska kunna saneras på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.
Det finns över 9 000 förorenade områden runt om i Sverige som utgör stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön (riskklass 1 och 2), och det finns ännu fler förorenade områden i riskklass 3 och 4. I första hand är det den som bedrivit verksamheten och orsakat föroreningen som ska betala när ett förorenat område behöver åtgärdas.
Sanering av miljögifter både på land och i vatten är en prioriterad fråga för regeringen och stora satsningar har gjorts de senaste åren för att öka takten i saneringsarbetet. Saneringsanslaget finns bl.a. till för att åtgärda områden där ingen kan hållas ansvarig. För 2021 uppgår saneringsanslaget till över 1,1 miljarder kronor efter att regeringen tillförde anslaget ytterligare 350 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2021 för att minska spridning av miljögifter, t.ex. PFAS, till hav och natur.
Regeringen ser allvarligt på spridningen av PFAS i miljön. Att höga halter av PFAS hittas i mark och vatten i Sverige är oroande, särskilt när det leder till förorening av våra dricksvattentäkter.
PFAS är extremt svårnedbrytbara i miljön och kan spridas långa vägar. Det är generellt sett mycket mer komplicerat att efterbehandla PFAS-föroreningar jämfört med många andra organiska föroreningar som förekommer i vår miljö. Det pågår därför mycket forskning och teknikutveckling inom området. Regeringen avsätter t.ex. särskilda medel för forsknings- och utvecklingsprojekt till Statens geotekniska institut för bl.a. att ta fram åtgärdsmetoder för områden förorenade av PFAS.
Den breda användningen av PFAS i samhället gör att utsläppen till miljön blir stora. Brandsläckningsskum har identifierats som en av de mest relevanta källorna till spridningen av PFAS till miljön. Försvarsmakten är en av aktörerna, utöver kommunal räddningstjänst, civil flygräddningstjänst mm som använt och använder brandsläckningsskum i sin verksamhet. Det framgår av Försvarsmaktens redovisningar att myndigheten sedan några år tillbaka har infört begränsningar avseende användning av släckskum vid övningsverksamhet. Regeringen gav därför Försvarsmakten i uppdrag att ta fram en handlingsplan för områden som har förorenats av PFAS. Regeringen uppdrog också Försvarsmakten att senast den 22 februari 2021 redovisa både vidtagna och planerade åtgärder vad gäller förorenade områden samt se över hur myndigheten kan öka takten och hitta effektiva metoder för efterbehandling av förorenade områden. Flera andra statliga myndigheter bl.a. Fortifikationsverket har också haft i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner för sitt arbete med att åtgärda förorenade områden. Redovisningarna har nyss inkommit till Regeringskansliet och analyseras nu för att se vilka eventuella åtgärder som är lämpliga för att öka takten i åtgärdsarbetet och minska riskerna som områden förorenade med PFAS utgör.
Regeringen prioriterar arbetet med förorenade områden, oavsett om det är staten som har orsakat föroreningen eller inte.
Stockholm den 10 mars 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.