Till innehåll på sidan

Sänkta bidrag för familjer till barn med funktionsnedsättning

Skriftlig fråga 2020/21:208 av Linda Lindberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-10-14
Överlämnad
2020-10-14
Anmäld
2020-10-15
Svarsdatum
2020-10-21
Sista svarsdatum
2020-10-21
Besvarad
2020-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Den 1 januari 2019 ersatte omvårdnadsbidraget det tidigare vårdbidraget.

Syftet med reformen var att skapa enklare och tydligare regler för ersättningar till barn med funktionsnedsättning. Reformen skulle öka transparensen, förutsebarheten och likformigheten i besluten samt skapa bättre förutsättningar för uppföljning av den enskildes behov. 

I den granskning som ISF gjorde i våras påvisas det att processen med såväl införande som utfasning av det gamla systemet lett till allvarliga konsekvenser i form av långa handläggningstider för många familjer med barn som har funktionsnedsättning.

I den rapport som Försäkringskassan nyligen lämnat på uppdrag av SVT framgår det att många familjer nu även fått sänkta ersättningar. Enligt handläggare på Försäkringskassan är man numera betydligt hårdare i sin bedömning. Hela 55 procent av de familjer som ingått i analysen har fått sänkta eller indragna bidrag. Det påverkar dessa familjer och främst deras barn oerhört och begränsar deras möjligheter till en vardag likt andra barns, vilket är oacceptabelt. Ordföranden för Autism- och aspergerförbundet menar att reformen är en slakt av systemet. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att komma till rätta med situationen för dessa familjer?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:208 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Svar på fråga 2020/21:198 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Bidrag till föräldrar till barn med funktionsnedsättning,
på fråga 2020/21:208 av Linda Lindberg (SD)
Sänkta bidrag för familjer till barn med funktionsnedsättning, samt på fråga 2020/21:209 av Maria Malmer Stenergard (M)
Omvårdnadsbidraget

Jag har fått tre frågor kring omvårdnadsbidraget. Carina Stålh Herrstedt har frågat mig om vad jag avser göra för att ersättningssystemet med bidragen inte ska fortsätta drabba föräldrar till barn med funktionsnedsättning genom sänkt eller indraget bidrag. Linda Lindberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att komma till rätta med situationen för dessa familjer och Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa att omvårdnadsbidraget uppnår sitt syfte och att den når de familjer som är i behov av omvårdnadsbidraget. Jag besvarar alla tre frågorna nedan.

Syftet med reformen av vårdbidrag och handikappersättning var, precis som frågeställarna påpekar, att modernisera förmånerna och göra dem mer jämställda och förutsägbara, inte att skärpa kraven eller att spara pengar. Avsikten var även att ett barns bedömda behov av omvårdnad skulle ge samma nivå i omvårdnadsbidraget som i vårdbidraget.

Omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen ger ett viktigt stöd till personer med funktionsnedsättning. För att minska risken för familjer med barn med funktionsnedsättning att stå utan ersättning under långa handläggningstider har regeringen från första juli i år beslutat om att göra det möjligt för Försäkringskassan att förlänga vårdbidraget som längst till 1 juli 2022. Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2021 att Försäkringskassan ges ett tillskott på 120 miljoner kronor 2021 och beräknar att anslaget ökar med 100 miljoner kronor 2022 och 80 miljoner kronor 2023 för handläggning av dessa förmåner. Syftet är att familjer inte ska riskera stå utan förmåner de är berättigade till.

Regeringen fortsätter att i nära dialog med Försäkringskassan följa reformens införande och effekter. Det är mycket angeläget att följa upp och analysera reformens effekter på familjer med barn med funktionsnedsättning.

Stockholm den 21 oktober 2020

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.