Polismyndighetens budgetunderlag

Skriftlig fråga 2020/21:2104 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-08
Överlämnad
2021-03-09
Anmäld
2021-03-10
Svarsdatum
2021-03-17
Sista svarsdatum
2021-03-17
Besvarad
2021-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

I förra veckan kom Polismyndigheten med sitt budgetunderlag för åren 2022 till 2024. I det betonar myndigheten behovet av höjda anslag för att kunna nå målet om antal polisanställda.

För detta ändamål behöver myndigheten ytterligare drygt 2 miljarder 2023 och 3,7 miljarder 2024. Polistätheten i Sverige är under all kritik, och för att åtgärda det måste vi uppvärdera polisyrkets status och erbjuda konkurrenskraftiga löner. Därför har Sverigedemokraterna, genom våra budgetmotioner, tagit ansvar och genomgående varit det parti som satsat mest på området.

I vår höstbudget satsade vi över 15 miljarder mer än regeringen på Polismyndigheten sett över en treårsperiod.

Flera tusen personer med polisutbildning arbetar i dag i andra branscher, och en del av dessa personer behöver vi locka tillbaka, samtidigt som vi måste säkerställa att inte än fler lämnar yrket. Detta krävs för att höja polistätheten, och då är ytterligare budgetanslag till Polismyndigheten ett måste.

Med anledning av det ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg följande:

 

Avser regeringen att gå Polismyndighetens begäran i budgetunderlaget till mötes?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2104 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)


Svar på fråga 2020/21:2104 av Tobias Andersson (SD)
Polismyndighetens budgetunderlag

Tobias Andersson har frågat mig om regeringen avser att gå Polismyndighetens begäran i budgetunderlaget till mötes.

Låt mig inledningsvis understryka att jag och regeringen kommer att fortsätta det intensiva arbetet med att bekämpa kriminalitet i hela landet. För att lyckas krävs bland annat en tillgänglig polis, ett starkt rättsväsende samt en ändamålsenlig lagstiftning. Utbyggnaden av Polismyndigheten är en central del i arbetet och regeringen gör en historisk satsning på myndigheten. Tack vare de senaste årens anslagsökningar har myndigheten mer resurser än någonsin och vid årsskiftet visade statistiken att det aldrig tidigare har funnits så många poliser och civilanställda i Polismyndigheten. Siffrorna visar också att antalet poliser har ökat under 2020 i samtliga polisregioner i landet.

Min uppfattning är att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare, vilket bevisas av att söktrycket till polisutbildningen är på rekordnivåer, att allt färre poliser slutar och att mer än var fjärde polis som har slutat har återanställts. Arbetsvillkoren för polisyrket förbättras. Sedan 2015 har polisernas genomsnittliga grundlön ökat med omkring 5 000 kronor per månad. Vidare har ingångslönerna höjts de senaste åren och andra villkor som ersättning för arbete på kvällar och nätter har ökat.

Arbetet med att nå målet om 10 000 fler polisanställda till och med 2024 fortsätter med full kraft. Regeringen är fast besluten att nå målet och fortsätta öka antalet polisanställda. I detta ingår en ändamålsenlig resurssättning.

Med det sagt vill jag vara tydlig med att budgetpropositioner, på samma sätt som andra regeringsbeslut, är föremål för en beredningsprocess innan regeringen fattar beslut. Jag avser inte att föregå budgetprocessen genom att här ge besked om vilket eller vilka beslut som kommer fattas med anledning av Polismyndighetens budgetunderlag.

Stockholm den 17 mars 2021

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.