Kriminalisering av rymningar
Skriftlig fråga 2020/21:2110 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-08
- Överlämnad
- 2021-03-09
- Anmäld
- 2021-03-10
- Svarsdatum
- 2021-03-17
- Sista svarsdatum
- 2021-03-17
- Besvarad
- 2021-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Under 2020 har hela 143 avvikningar från rättspsykiatrisk vård skett, enligt en granskning från SVT, och av dessa anses var fjärde person farlig för sig själv eller andra. En kraftig majoritet av rymningarna skedde under permissioner eller så kallad frigång, och fler än vartannat fall handlade rymningen av om en person som dessutom lyckats avvika tidigare.
Antalet avvikningar under 2020 är inte extremt utan ligger på ungefär samma nivå som tidigare år, varför det är uppenbart att det omgående behövs nya tag för att förhindra att detta sker framöver.
Även om regionerna nu ser över säkerheten inom rättspsykiatrin i syfte att finna lösningar är det uppenbart att regeringen snarast behöver vidta åtgärder. Användandet av övervakningskameror, GPS-sändare och mer personal är naturligtvis en lösning – en annan är att straffa avvikningar och rymningar.
I dag är det nämligen inte olagligt för brottsdömda och frihetsberövade personer att rymma. Oavsett om det handlar om en grovt kriminell eller om någon som ska utvisas till följd av att vederbörande anses vara ett säkerhetshot mot Sverige är det illa nog, då deras rymning kan innebära en säkerhetsrisk för allmänheten. Som bekant kan så vara fallet i mer än hälften av de nu rapporterade avvikningarna.
Den idag enda möjliga påföljd för en dömd person som avvikit från sitt förvar är att vederbörande får sin villkorliga frigivning uppskjuten, men då enbart om det finns synnerliga skäl. Nuvarande förhållningssätt får konsekvenser för såväl allmänheten som rättsväsendet. När en potentiellt mycket farlig person som inte avtjänat sitt straff försatt sig själv på fri fot måste polisen i många fall använda enorma resurser för att finna personen. Detta drabbar samtliga invånare då annat, såväl personalresurser som ekonomiska medel, måste prioriteras bort. Jakten på rymmare blir dessutom svårare då rättsväsendet inte kan använda sig av samma hjälpmedel till följd av att rymningen i sig inte är olaglig.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson önskas svara på följande fråga:
Kan vi förvänta oss att ministern vidtar åtgärder för att det ska bli straffbart att rymma från ett fängelsestraff och rättspsykiatrisk vård?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2110 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2110 av Markus Wiechel (SD)
Kriminalisering av rymningar
Markus Wiechel har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder för att det ska bli straffbart att rymma från ett fängelsestraff och rättspsykiatrisk vård.
Frågan om kriminalisering av rymningar från anstalter och andra institutioner uppkommer då och då. Så sent som våren 2020 behandlade riksdagen flera motioner i frågan men ett förslag om att uppmana regeringen att vidta åtgärder för att kriminalisera rymningar röstades ner.
Det är naturligtvis mycket allvarligt när rymningar från anstalter och andra institutioner för slutenvård sker. Detta i synnerhet när det finns risk för eller förekommer att personer som avviker begår nya brott. De myndigheter som ansvarar för dessa verksamheter arbetar aktivt med frågor om hur kravet på säkerhet ska upprätthållas.
Den som begår ett brott i samband med eller under en rymning ska straffas för det.
En rymning för också med sig konsekvenser för den dömde genom att möjligheterna till permission och andra vistelser utanför anstalt minskar. Den kan också innebära en längre tid i fängelse. Redan i dag utgör rymning ett exempel på en omständighet som kan medföra att den villkorliga frigivningen skjuts upp eller inte alls blir av. Den 1 maj i år träder en lagändring i kraft som innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare införs utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden, t.ex. rymning.
När det gäller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning kan rymning vara en sådan omständighet som talar emot att en dömd person ska skrivas ut från den slutna vården.
Jag ser mycket allvarligt på att rymningar förekommer, men anser samtidigt att gällande regelverk ger tillräckliga möjligheter att reagera kraftfullt när de förekommer. Jag är därför inte beredd att ta initiativ till en särskild kriminalisering av rymning.
Säkerhetsplaneringen i samband med permissioner och andra vistelser utanför anstalter och institutioner är en fråga för de myndigheter som ansvarar för verksamheten, och jag utgår ifrån att detta arbete utvärderas kontinuerligt.
Stockholm den 17 mars 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.