Bistånd till Belarus
Skriftlig fråga 2020/21:212 av Fredrik Malm (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-14
- Överlämnad
- 2020-10-15
- Anmäld
- 2020-10-16
- Svarsdatum
- 2020-10-21
- Sista svarsdatum
- 2020-10-21
- Besvarad
- 2020-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Sedan president Lukasjenko tog makten 1994 har inte ett enda val godkänts av internationella valobservatörer. Valfusket har åtföljts av grova människorättsbrott, alltifrån brutala polisingrepp mot demonstranter och fängslanden av oliktänkande till mord på oppositionella.
Detta framkommer dock inte alls i den lärobok om mänskliga rättigheter som tagits fram inom ramen för ett Sidafinansierat samarbete mellan Raoul Wallenberginstitutet och flera belarusiska universitet.
Läroboken, som riktar sig till juridikstudenter vid landets universitet, hävdar att Belarus är framstående på människorättsområdet och kan betecknas som propaganda för president Lukasjenko.
Min fråga till statsrådet Peter Eriksson är:
Hur kommer Sverige att agera för att säkerställa att svenskt bistånd används för att stärka mänskliga rättigheter i stället för att stärka dem som bryter mot dem?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:212 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Svar på fråga 2020/21:212 av Fredrik Malm (L)
Bistånd till Belarus
Fredrik Malm har frågat mig hur Sverige kommer att agera för att säkerställa att svenskt bistånd används för att stärka mänskliga rättigheter i stället för att stärka dem som bryter mot dem.
Frågan är ställd mot bakgrund av den mycket allvarliga situationen som råder i Belarus.
Vi har de senaste åren sett en global trend av demokratisk tillbakagång liksom inskränkningar av mänskliga rättigheter. Det är därför regeringen gjort demokrati till en av sina huvudprioriteringar den här mandatperioden.
Sveriges engagemang är tydligt. Mänskliga rättigheter, demokrati, och rättsstatens principer är det största tematiska området inom utvecklingssamarbetet. Mer än en fjärdedel av alla Sidas utbetalade medel går till detta område.
Bristerna i Belarus vad avser respekt för mänskliga rättigheter och demokrati är sedan länge allvarliga och väl kända. Situationen i Belarus har vidare kraftigt förvärrats i efterdyningarna till presidentvalet den 9 augusti.
Sedan många år har Sverige genom sitt bistånd stöttat strävan efter en demokratisk transformering i Belarus. Vi ger framförallt stöd till gräsrotsorganisationer för att det ska finnas ett starkt civilsamhälle som är medvetet om sina rättigheter. Vi har också ett samarbete med flera olika partners för att minska könsrelaterat våld och öka jämställdheten i Belarus.
Vägledande för Sveriges stöd till Belarus är att det ska gagna det belarusiska folket. Sverige har funnit att, utöver stöd till civilsamhället, ett visst samarbete med statliga aktörer i Belarus varit motiverat för att främja reformer och långsiktigt påverka landet i demokratisk riktning. När vi nu ser en regim som ytterligare ökar repressionen är vissa aktörer som hittills bedömts vara förändringsaktörer dessvärre inte längre det. Vissa projekt är därmed inte ändamålsenliga längre.
Som jag tidigare har informerat riksdagen om så är utgångspunkten att stödet till staten ska minska när det sker en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i något av våra samarbetsländer. Samtidigt är det viktigt att fortsätta stödja de krafter som bedöms ha viljan och förmågan att bidra till ökad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
I ljuset av den mycket allvarliga utvecklingen sedan presidentvalet i Belarus har Sverige valt att frysa vissa projekt där statliga aktörer haft en aktiv roll. Det Sida-finansierade samarbetet med Raoul Wallenberg-institutet som Fredrik Malm tar upp i sin fråga är ett av de samarbeten som Sida valt att frysa.
Regeringen tillämpar samma riktlinjer och principer för alla de länder vi samarbetar med eller har bistånd till. Likväl måste man också ta hänsyn till att biståndet verkar i olika sammanhang och länder. Förutsättningarna för Sverige att arbeta för stärkt demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är inte desamma överallt. Exempelvis görs en bedömning från fall till fall av vilka aktörer som är bäst lämpade att samarbeta med. Därtill vet vi att på samma gång som situationen kan förändras drastiskt på mycket kort tid, så är positiv samhällsutveckling, så som stärkt demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, ofta ett resultat av komplexa processer med många samverkande faktorer och aktörer.
Stockholm den 21 oktober 2020
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.