Poliser på fältet
Skriftlig fråga 2020/21:2142 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-10
- Överlämnad
- 2021-03-10
- Anmäld
- 2021-03-11
- Svarsdatum
- 2021-03-17
- Sista svarsdatum
- 2021-03-17
- Besvarad
- 2021-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Den tragiska händelsen i Vetlanda med knivattacken satte ljuset på ett problem som ofta upplevs av lokalbefolkningen när det gäller närvaron av polis.
Enligt uppgifter i medier fanns 16 poliser i tjänst men ändå var det polis från grannkommunen Eksjö som var först på plats efter 18 minuter. Flera poliser skulle ha befunnit sig i polishuset i Vetlanda, men detta vill man inte bekräfta. Enligt hemsidan har man endast öppet en eftermiddag i veckan, tisdagar mellan klockan 12 och 17.
Detta visar att Sverige behöver fler poliser och fler ingripande poliser på fältet. Polistätheten var 201 per 100 000 invånare i november 2020, alltså färre än det bästa året 2010 och lika många som år 2015. Sverige är bland de sämsta i Europa med dessa siffror, då vår befolkning vuxit med cirka 1 miljon på tio år. Därför blir det självklart svårt för polisen att vara synlig och på plats utanför städer och tätorter, vilket ofta påpekas av lokalbefolkningen.
I mitt län Kronoberg finns i det närmaste vita fläckar på kartan dit poliser sällan kommer trots anmälningar om stölder, inbrott, olovlig körning, drogpåverkade förare och så vidare.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vad avser statsrådet att göra för att öka antalet ingripandepoliser?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2142 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2142 av Katarina Brännström (M) Poliser på fältet
Katarina Brännström har frågat mig vad jag avser att göra för att öka antalet ingripandepoliser.
Det avskyvärda dådet i Vetlanda avbröts av de poliser i yttre tjänst som kom först till platsen och ingrep mot den misstänkte gärningsmannen. Poliser i yttre tjänst är ofta de första på plats vid ett pågående brott och därför är de tränade i hur de ska ingripa och avbryta exempelvis en händelse som den i Vetlanda. Händelserna i Vetlanda kommer att utredas och utvärderas. Jag kan som inrikesminister i nuläget inte uttala mig detaljerat om hur polisinsatsen kommer att bedömas i efterhand.
Polismyndigheten har ett brett och viktigt uppdrag som rör såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande arbete. Det är Polismyndigheten som är bäst lämpad att avgöra hur resurserna ska användas och fördelas för att myndigheten ska kunna leva upp till sina åtaganden i hela landet.
Att bygga ut Polismyndigheten är ett av regeringens viktigaste uppdrag. Därför har regeringen kraftigt ökat myndighetens anslag, startat två nya polisutbildningar, initierat en ny, snabbare antagningsprocess till utbildningen och arbetat för att öka attraktiviteten i polisyrket. Dessa åtgärder har varit nödvändiga för att hämta igen det underskott av poliser som den tidigare moderatledda regeringen lämnade efter sig när den skar ner på polisutbildningen. Regeringens mål är att Sverige ska ha 10 000 fler polisanställda år 2024 än vad vi hade vid ingången av 2016. Enligt Polismyndighetens prognos kommer målet att nås och antalet poliser per capita kommer 2024 att vara högre än 2010.
Vid årsskiftet visade statistiken att det aldrig tidigare har funnits så många poliser och civilanställda i Polismyndigheten. Siffrorna visar också att antalet poliser har ökat i samtliga polisregioner i landet under 2020. I år förväntas ungefär 1 400 nya blivande ingripandepoliser att examineras från polisutbildningen och ytterligare runt 3 000 är inskrivna på polisutbildningen. Det här innebär att den långsiktiga personalförsörjningen av poliser är säkrad. Jag och regeringen arbetar hårt för att säkerställa den här utvecklingen även framöver.
Stockholm den 17 mars 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.