Följder av Girjasdomen

Skriftlig fråga 2020/21:2181 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Sedan den så kallade Girjasdomen avkunnades i Högsta domstolen den 23 januari 2020 har flera samebyar krävt samma rättigheter gällande upplåtelse av jakt och fiske som Girjas sameby tillerkändes. Girjasdomen var dock tydlig i att den endast avsåg Girjas område med de speciella omständigheter som finns där.

Genom Girjasdomen har regeringen sett att det behövs en översyn och utredning av den 50 år gamla rennäringslagen. Beslutet är nu taget och flera sakråd med olika intressegrupper har hållits under hösten 2020 inför framtagandet av utredningsdirektiv 2021.

Samtidigt har fem samebyar i Arjeplogs kommun själva initierat ett projekt för att få större inflytande över upplåtelserna av jakt och fiske på deras områden väster om odlingsgränsen. Inom ramen för projektet ska man utforma modeller för lokal upplåtelse av småviltjakt och fiske på statens mark. Man ska även föreslå hur en organisation som hanterar upplåtelserna kan se ut. Projektet som tar avstamp i att de fem samebyarna förväntas automatiskt ha samma rättigheter som den som Girjas sameby tilldömdes i Högsta domstolen. Såväl i projektplanen som i uttalanden från samebyarna har detta tydliggjorts.

Projektet är tänkt att drivas under två år, med offentlig finansiering från Länsstyrelsen i Norrbotten (genom bygdemedel), Region Norrbotten och Sametinget. Projektbudgeten är på cirka 2,4 miljoner kronor.

Det är mycket oroande att både Region Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten beviljat offentliga medel till ett projekt som bygger på antagandet att samebyar överlag förmodas ha samma rättigheter som Girjas sameby. HD har tydligt sagt att domen gäller för en specifik sameby, inte fler.

Den kommande utredningen riskerar undergrävas om olika lokala projekt tillkommer innan utredningen har kommit fram till sina slutsatser. Det har visat sig svårt att reversera sådant i efterhand. Att implementera Girjasdomen till andra områden genom lokala projekt följer inte demokratisk ordning och heller inte slutsatserna i domen.

Sametinget har nekat finansiering till projektet med hänvisning till att en utredning av rennäringslagen är beslutad och förarbetet till denna har påbörjats under hösten 2020.

Men, det faktum att fem samebyar nu beviljas offentliga medel på grunder som de själva utformat, ökar ytterligare polarisering och konfliktytor i fjällområdet.

Länsstyrelsen i Norrbottens beviljande av offentliga medel och Region Norrbottens beviljande av regionala utvecklingsmedel till projekt som bygger på felaktiga och långtgående tolkningar av Girjasdomen kolliderar med att regeringen samtidigt tillsätter en utredning av lagstiftningen kring rennäringen. Det går också att framhålla vikten av att regionala utvecklingsmedel används till projekt som skapar utveckling, inte bidrar till konflikter bland människor.

Med anledning av det ovan framförda vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder i avvaktan på utredningen av rennäringslagen?