Trakasserier, förföljelser och hot mot bönder
Skriftlig fråga 2020/21:220 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-14
- Överlämnad
- 2020-10-15
- Anmäld
- 2020-10-16
- Svarsdatum
- 2020-10-21
- Sista svarsdatum
- 2020-10-21
- Besvarad
- 2020-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I en skriftlig fråga (2017/18:1171) så tidigt som i april 2018 undrade jag vilka åtgärder justitieministern skulle vidta för att komma till rätta med det hat och de attacker som svenska bönder får utstå.
Justitieministern svarade att regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser.
Två och ett halvt år senare kan man konstatera att regeringen fullständigt misslyckats. Allt fler bönder slår larm om att de trakasseras, förföljs och hotas av aktivister.
LRF har nyligen gjort en enkätundersökning med 3 836 lantbrukare som har svarat på frågor. 16 procent av dem uppgav då att de har blivit utsatta för intrång, skadegörelse eller annat hemfridsbrott.
I tidningen Expressen förklarar Ulf Wallin, presschef vid Lantbrukarnas Riksförbund, att man kräver flera åtgärder för att få bukt med djurrättsaktivisters brott mot bönder. Jag tänkte passa på att i detta sammanhang ge åtgärdslistan till justitieministern, så att åtgärder äntligen kanske kan komma på plats.
1. Skärpta straff
– Att det här ska få hårdare bestraffning än ett vanligt intrång. Det borde gå att jämföra med intrång i industrier. Ett vanligt intrång leder sällan till någon polisutredning, och det är därför så många bönder väljer att inte anmäla, säger Ulf Wallin.
2. Särskild brottskod
– Det behövs en ny brottskod för att veta vad som är riktat mot just lantbrukare. Brotten förekommer ofta organiserat. Om det blandas med alla vanliga intrång kan man inte spåra i polisens system vad som är just djurrättsaktivism. Ett problem är att många aktivister åker runt på ett slags brottsturnéer, och om det sker i olika polisdistrikt är det svårt att se systematiken i brotten.
3. Hoten på sociala medier
– Även här krävs det att det samlas under en och samma brottskod. Det finns vissa som ringer, hotar och trakasserar på sociala medier. Det är otroligt obehagligt för lantbrukarna som drabbas.
Förra året meddelade justitieministern att lagstiftningen gällande brott mot bönder skulle skärpas. Så har det dock inte blivit.
Dessa brott pågår alltså år efter år mot en hel yrkesgrupp utan att adekvata åtgärder vidtas.
Av denna anledning vill jag – återigen – ställa frågan till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att komma till rätta med dessa brott?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:220 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:220 av Björn Söder (SD)
Trakasserier, förföljelser och hot mot bönder
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med trakasserier, förföljelser och hot mot bönder.
Regeringen ser allvarligt på att någon för att uppnå politiska syften trakasserar, förföljer, hotar eller i värsta fall skadar andra människor. De som begår brottsliga handlingar mot landets bönder äventyrar dessutom det arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare utför. Samhället måste arbeta på bred front med dessa frågor. Mot bakgrund av detta har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att brott ska hanteras effektivt av rättsväsendet.
Inom Regeringskansliet pågår just nu prioriterat arbete med att se över bestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. I arbetet ingår att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om kvalifikations-grunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. De förslag som lämnas kommer att skickas på remiss till berörda myndigheter och organisationer för synpunkter. Min ambition är att förslag ska kunna lämnas under våren 2021.
Till detta kommer att lagändringar har gjorts rörande skadegörelse och olaga hot. Straffskalan för grov skadegörelse har skärpts och bestämmelsen har kompletterats med en kvalifikationsgrund som bland annat innebär att om skadegörelsen innebär en särskild integritetskränkning, bör brottet kunna bedömas som grovt även om skadan i ekonomiskt hänseende inte kan sägas vara betydande.
Därutöver har böter utmönstrats ur straffskalan för skadegörelse av normalgraden och maximistraffet skärpts. Även minimistraffet för grovt olaga hot har skärpts. Härtill har straffbestämmelsen om olaga hot av normalgraden ändrats på så sätt att det straffbara området har utvidgats till att omfatta hot med fler typer av brottsliga gärningar.
Till detta kommer att Polismyndigheten arbetar med trygghetsskapande åtgärder, utredning och lagföring, och i samarbete med Säkerhetspolisen även med att reducera handlingsutrymmet för våldsbejakande extremister, i syfte att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism.
Jag har även haft kontakter med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) beträffande den brottsaktiva djurrättsaktivismen.
Införandet av nya brottskoder görs inte av regeringen, utan hanteras av Brottsförebyggande rådet (Brå) i samråd med rättsväsendets myndigheter.
Systemet med brottskoder är utformat så att det inte är möjligt att införa enbart en brottskod för brott som utförs av djurrättsaktivister, utan det skulle kräva en stor mängd brottskoder. Däremot är det viktigt att en polisanmälan är så tydlig och detaljerad som möjligt kring omständigheterna för brottet för att öka sökbarheten bland polisanmälningarna.
Jag kommer fortsätta att noggrant följa utvecklingen på området.
Stockholm den 21 oktober 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.