Förhandsavgöranden från EU-domstolen
Skriftlig fråga 2020/21:2248 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-17
- Överlämnad
- 2021-03-18
- Anmäld
- 2021-03-19
- Svarsdatum
- 2021-03-24
- Sista svarsdatum
- 2021-03-24
- Besvarad
- 2021-03-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den 15 februari 2019 beslutade Förvaltningsrätten i Malmö (migrationsdomstolen) att begära förhandsavgörande av EU-domstolen i ett utlänningsärende. Rätten för domstolar i EU att begära förhandsavgöranden finns för att hjälpa domstolarna med tolkningen av EU-fördragen och när det gäller giltigheten och tolkningen av rättsakter som beslutas av unionens institutioner, organ eller byråer. Rätten fastslås i artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Svenska domstolar har inte använt sig av denna möjlighet särskilt ofta. De senaste tio åren har det endast skett fem gånger i migrationsärenden. Därmed blev förvåningen stor när den svenska regeringen valde att kontakta EU-domstolen för att meddela att begäran om förhandsavgörande inte kan tas upp till prövning. Regeringen menade att begäran inte redogjorde tillräckligt för bakgrunden och inte heller var relevant.
EU-domstolen höll inte med regeringen utan menade att en begäran från en nationell domstol förutsätts vara relevant och att begäran i detta fall uppfyllde alla nödvändiga krav och därför skulle tas upp till avgörande.
Ett självständigt rättsväsen är förstås fundamentet för rättssamhället och vårt statsskick. Det är särskilt viktigt att svenska domstolar får möjlighet att begära förhandsavgörande hos EU-domstolen för att säkerställa att svensk lag verkligen överensstämmer med våra internationella åtaganden. Detta är i synnerhet viktigt när Sveriges regering länge har satt i system att avvika från miniminivån i EU-rätten för att i stället upprätthålla EU:s mest generösa utlänningslagstiftning. Om Sverige någonsin ska kunna återgå till en mer normal, strikt politik är det en förutsättning att domstolarna ständigt kan pröva hur våra bestämmelser förhåller sig till EU-rätten och få det bekräftat. Hur ska detta gå till om regeringen i stället försöker obstruera?
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilket ställningstagande gör ministern när det gäller domstolarnas möjlighet att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen, och kommer ministern verka för att domstolarna fortsatt ska kunna begära förhandsavgörande när de anser att det är relevant?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2248 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2248 av Jonas Andersson (SD)
Förhandsavgöranden från EU-domstolen
Jonas Andersson har frågat mig vilket ställningstagande jag gör när det gäller domstolarnas möjlighet att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen, och om jag kommer att verka för att domstolarna fortsatt ska kunna begära förhandsavgörande när de anser att det är relevant.
Systemet med förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) ger nationella domstolar möjlighet att få vägledning vid tolkningen av unionsrätten. Det är viktigt för att undvika att olika unionsrättslig praxis uppkommer i olika medlemsstater, så att en enhetlig tolkning och tillämpning av de olika reglerna kan säkerställas. Det yttersta syftet är att unionsrätten ska få genomslag. Ett flertal grundläggande unionsrättsliga principer har slagits fast i olika förhandsavgöranden.
Den grundläggande regleringen av förutsättningarna för en domstols inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen finns inte i svensk lag, utan i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En domstol kan begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågor om tolkning och giltighet av unionsrätt. Om domstolens avgörande kan överklagas till högre rätt, får den hänskjuta en fråga till EU-domstolen, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken. Om ett avgörande inte får överklagas finns en skyldighet för den nationella domstolen att hänskjuta en sådan fråga till EU-domstolen.
Det är domstolarna som självständigt och med utgångspunkt i det EU-rättsliga regelverket fattar beslut huruvida ett förhandsavgörande ska begäras från EU-domstolen. Att domstolarna är självständiga och oberoende i sitt beslutsfattande är grundläggande för en rättsstat och en viktig fråga för regeringen. Självständigheten garanteras bland annat genom att det i regeringsformen föreskrivs att ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall.
Regeringen har beslutat att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utreda behovet av att ytterligare stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2023. Under tiden följer jag frågan noga, inte minst då det nu på andra håll i Europa görs försök att öka den politiska styrningen av domstolarna. Det är viktigt att de demokratiska krafterna agerar mot och tar tydligt avstånd från den typ av auktoritära krafter som driver denna utveckling.
Stockholm den 24 mars 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.