Distansstudier
Skriftlig fråga 2020/21:2271 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-19
- Överlämnad
- 2021-03-19
- Anmäld
- 2021-03-23
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Sista svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Gång på gång har vi fått höra om de negativa konsekvenser som följt i den livräddande pandemihanteringens spår. På nyheterna har vi återkommande fått höra historier om hur hemarbete och isolering skapar psykisk ohälsa och att det är tråkigt att inte få umgås med sina vänner. Bland de yngre generationerna har vi också fått höra om en förlorad tid och att det är mycket svårare att få hjälp eller arbetsro när undervisningen sker på distans. Faktum är dock att den bilden inte är helt sann. Även om det i många fall skulle kunna stämma för bland annat undertecknad är vi alla olika. För vissa elever har distansstudier snarare ökat möjligheten till ett effektivt lärande. Många tycker att det är skönt att få arbeta mer självständigt och utan stök och skrik.
Det här gäller naturligtvis alla åldrar. Även i vuxenlivet ser vi hur många uppskattar hemarbete något oerhört och hur diverse olika företag rent av tjänat mer efter att man i större utsträckning anammat distansarbete – hela 96 procent av de anställda som i dag arbetar hemifrån vill faktiskt fortsätta att arbeta hemifrån även efter pandemin (bland arbetsgivarna vill 71 procent att personalen ska tillbaka när det är möjligt). Anställda säger sig känna av mindre stress och får samtidigt mer tid till sig själv och sin familj. Från såväl arbetsgivare som anställda har vi fått höra att produktiviteten i många fall också ökat till följd av hemarbetet.
Kort och gott finns det för- och nackdelar med distansarbete, och hur vi är som personer påverkar också vilket som ger bästa resultat.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Ser ministern någon potential i att verka för en mer individanpassad utbildningsform efter pandemin i syfte att möjliggöra för de elever som presterar bättre med distansstudier att kunna fortsätta med det?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2271 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:2271 av Markus Wiechel (SD) Distansstudier
Markus Wiechel har frågat mig om jag ser någon potential i att verka för en mer individanpassad utbildningsform efter pandemin i syfte att möjliggöra för de elever som presterar bättre med distansstudier att kunna fortsätta med det.
På grund av covid-19-pandemin har barn och unga över hela världen haft svåra förutsättningar för sitt lärande. I Sverige har vi i relativt hög utsträckning kunnat hålla förskolor och skolor öppna – men också i vårt land kämpar barn, elever och personal i förskolor och skolor i en tuff tid. I snart ett års tid har till exempel stora delar av gymnasieskolan periodvis bedrivits på distans.
Av en rapport från Statens skolverk från februari 2021 framgår att 66 procent av huvudmännen för gymnasieskolan bedömer att det finns en risk att eleverna på grund av pandemin inte får de kunskaper eller färdigheter de normalt sett skulle ha fått under vårterminen 2021. De elever som har sämst förutsättningar att klara skolan är också de som behöver närundervisning mest, för att klara sin utbildning.
Det finns också elever som klarat fjärr- och distansundervisning bra och elever som föredrar sådan undervisning. Det är naturligtvis viktigt att ta med även positiva erfarenheter framöver när skolan övergår till en mer normal situation.
Skolverket har i uppdrag att följa upp konsekvenserna av covid-19-pandemin för utbildningen och utvärdera de åtgärder som vidtagits på området med anledning av pandemin. Nyligen fattade regeringen beslut om att komplettera Skolverkets uppdrag på så sätt att staten ska bistå med stöd som underlättar för huvudmän och utbildningsanordnare att identifiera vilka kunskaper som elever inte har fått möjlighet att tillägna sig under pandemin.
I uppdraget ingår att sprida goda exempel på hur förskolor och skolor har hanterat pandemins konsekvenser för utbildningen. Dessa exempel kan bl.a. handla om hur barn och elever ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, motivationshöjande åtgärder för elever, olika organisatoriska lösningar, lärarförsörjningsfrågor, elevhälsa och åtgärder för att förebygga psykisk ohälsa. Skolverket ska även göra en nationell kartläggning av elevers kunskapsutveckling för att kunna bedöma kunskapstappet.
Skolverket har även i uppdrag att arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet och underlätta för skolor och huvudmän att ta till vara digitaliseringens möjligheter i undervisningen. I detta ingår att genomföra insatser för att höja lärarnas kompetens inom fjärr- och distansundervisning.
Riksdagen har beslutat i enlighet med förslagen i propositionen Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad (prop. 2019/20:127). Det innebär att nya bestämmelser i skollagen om fjärr- och distansundervisning har trätt i kraft och ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021. Ändringarna innebär att fjärrundervisning ska få användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet eller om elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att närundervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Distansundervisning ska få användas för en elev som inte kan delta i närundervisning på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik och, i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, även för en elev som av andra särskilda skäl inte kan delta i närundervisning.
Med hjälp av underlag från Skolverket och Statens skolinspektion, som har i uppdrag att granska den fjärr- och distansundervisning som bedrivits och bedrivs med anledning av pandemin, kan analyser och jämförelser göras i förhållande till det regelverk för fjärr- och distansundervisning som börjar tillämpas höstterminen 2021. Därefter kan eventuella vidare åtgärder övervägas.
Stockholm den 31 mars 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.