Klassificeringen i EU:s utsläppshandelssystem
Skriftlig fråga 2020/21:2283 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-18
- Överlämnad
- 2021-03-22
- Anmäld
- 2021-03-23
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Sista svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svensk basindustri är mitt inne i en av de största omställningarna i modern historia och gör miljardinvesteringar för att fasa ut fossila tillverkningsprodukter.
LKAB är ett av dessa företag, och man investerar nu för att skapa världens första fossilfria anläggning som producerar stål utan kol, Hybrit, samt bli först i världen med att tillverka fossilfri järnsvamp. Intresset har varit massivt från både regeringen och omvärlden.
Samtidigt har EU:s utsläppshandelssystem, ETS, haft en enorm påverkan i att få europeiska företag att fasa ut kolet. Genom att priset på utsläpp kontinuerligt höjts har det blivit mindre lönsamt för företag att använda sig av kol i sin tillverkningsprocess.
Inför varje ny period av utsläppshandelssystemet klassificeras olika verksamheter och deras produkter i olika kategorier vilket påverkar hur mycket man måste betala för sina utsläpp, vilket i förlängningen påverkar företagens konkurrenskraft.
Den 2 mars meddelade EU-kommissionen att LKAB:s järnmalmspellets hamnade i en konkurrenskraftigt sämre kategori än konkurrenterna – trots att LKAB:s produkter orsakar mindre koldioxidutsläpp vid framtagningen.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att EU-kommissionen ska ompröva klassificeringen inom utsläppshandelssystemet så att LKAB placeras i samma kategori som sina konkurrenter inom EU:s utsläppshandelssystem?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2283 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:2283 av Lars Hjälmered (M)
Klassificeringen i EU:s utsläppshandelssystem
Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att Europeiska kommissionen ska ompröva klassificeringen inom EU:s utsläppshandelssystem så att LKAB placeras i samma kategori som sina konkurrenter.
Kommissionen beslutade den 25 februari att avslå LKAB:s ansökan om tilldelning av utsläppsrätter baserat på riktmärket för sintrad järnmalm. Regeringen anser att LKAB:s pelletstillverkning bör klassas som fullt likställd med den sinterproduktion som sker i de europeiska stålverken och att LKAB:s ansökan därför borde ha godkänts. Ett sådant beslut hade skapat större incitament för EU:s stålverk att minska sina utsläpp eftersom LKAB:s processer innebär lägre utsläpp per producerat ton stål och därmed skulle ha sänkt aktuellt riktmärke. Det är centralt för funktionen i EU:s utsläppshandel och för den fria rörligheten av varor och tjänster i EU att likvärdiga producenter tillåts konkurrera på samma villkor och att producenter som vill ställa om till klimatvänlig teknik inte hindras. Regeringen beklagar därför kommissionens beslut.
Regeringen har i dialog med kommissionen lyft fram argument till stöd för LKAB:s ansökan. I mars 2020 skickade regeringen ett brev till kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans för att påtala vikten av att anläggningar som går före i klimatomställningen inte ska hindras, eftersom detta motverkar utsläppshandelsdirektivets syfte. Kommissionen delar inte bilden av att LKAB:s pellets och stålverkens sintrade järnmalm är fullt utbytbara och menar att ett uppfyllande av Sveriges önskemål skulle kräva en ändring av riktmärkesdefinitionen i tilldelningsförordningen, dvs. kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. Frågan om ytterligare åtgärder ska vidtas med anledning av kommissionens beslut om att avslå LKAB:s ansökan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
EU:s industrier genomgår just nu en stor omställning för att bidra till att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet till 2050. Sverige är ett föregångsland i industriomställningen med flera uppmärksammade och banbrytande projekt. För att klara omställningen måste EU:s lagstiftning anpassas till den snabba teknikutveckling som just nu sker och gynna de aktörer som utvecklar och investerar i klimatvänlig teknik. Detta är en av regeringens utgångspunkter inför den översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter som ska inledas i juni 2021.
Stockholm den 31 mars 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.