Till innehåll på sidan

Elförsörjning och driftssäkerhet i södra Sverige

Skriftlig fråga 2020/21:2288 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-22
Överlämnad
2021-03-22
Anmäld
2021-03-23
Svarsdatum
2021-03-31
Sista svarsdatum
2021-03-31
Besvarad
2021-03-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Södra Sverige, elområde 4, kämpar med problem kring elförsörjning och driftssäkerhet. För knappt två år sedan blev läget akut efter att bland annat företaget Pågen fick beskedet att elen inte skulle räcka för deras expansionsplaner. Krisåtgärder vidtogs som avhjälpte det mest akuta problemet. Dock kvarstod grundproblemet att södra Sverige har problem med elförsörjning och driftssäkerhet. Några synbara åtgärder har regeringen inte vidtagit i denna energifråga heller.

Svenska kraftnät, Uniper och Eon har gjort analyser av läget i södra Sverige på uppdrag av Energimarknadsinspektionen. Svenska kraftnät skriver bland annat följande: SE4 har resursbrist, vilket gör att många av de lagstadgade åtgärderna inte går att genomföra då det finns få SGU:er [signifikanta nätanvändare] inom området. Marknadsbaserade åtgärder eller åtgärder tillsammans med tredje part går inte att genomföra i någon större utsträckning. Situationen gäller för samtliga systemdrifttillstånd. En utmaning är att det är samma kraftsystem som omfattas av samtliga krav. Bristande resurser inom ett område leder till mindre marginaler för driftsäkerhet och sämre marknadsförutsättningar. Det är inte tydligt hur incitament från samtliga styrande aktörer ska utformas, så att det blir som mest gynnsamt att delta på elmarknaden och hålla kraftsystemet i normaldrift. Grundläggande krav om ekonomisk ersättning för olika åtgärder finns i lagstiftningen, framförallt i Ren energi-paketet. Men räcker det?

Regeringen har gett Svenska kraftnät ett uppdrag rörande så kallade stödtjänster. Dock valde regeringen att avgränsa det uppdraget till att bara handla om vanliga driftsförhållanden i systemdriften. Av någon anledning har regeringen valt att helt utlämna de två grundläggande nivåerna, som definierar nätsammanbrotts- och återuppbyggnadsåtgärderna, alltså precis det som bland annat Svenska kraftnät konstaterat vara det mest akuta problemet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkerställa att Sverige uppfyller gällande lagkrav kring driftssäkerhet, riskberedskap och totalförsvar?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2288 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)


Svar på fråga 2020/21:2288 av Lars Hjälmered (M)
Åtgärder för elsystemet i södra Sverige

Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att Sverige uppfyller gällande lagkrav kring driftssäkerhet, riskberedskap och totalförsvar.

Lars Hjälmered tar upp problem kring elförsörjning i södra Sverige där företaget Pågen nämns som ett exempel. Sedan regeringen initiativ med energibranschen hösten 2019 då tillräcklig eleffekt säkrades i Stockholm och Malmö har Affärsverket svenska kraftnät (Svk) och E.ON Energidistribution AB (E.ON) arbetat vidare med konkreta åtgärder. Deras målsättning är att ha åtgärderna på plats i slutet av 2021, men vi kan se resultat redan nu. Överföringskapaciteten av el till Skåne har ökat med cirka 150 MW, vilket motsvarar förbrukningen i två städer av Landskronas storlek. När samtliga åtgärder har genomförts förväntas kapaciteten för E.ON:s effektuttag ha ökat med ytterligare några hundra megawatt. Jag kan konstatera att E.ON, utifrån de behov och planer som är kända i dag, gör bedömningen att tillförseln från stamnätet i Skåne är tillräcklig fram till 2024 då stamnätet är utbyggt.

Lars Hjälmered tar också upp uppdraget till Svk om bl.a. stödtjänster som regeringen beslutade om den 12 november 2020 (I2020/02874). Regeringen har här valt att lägga fokus på åtgärder och stödtjänster nödvändiga för att upprätthålla elförsörjningen till elförbrukarna, dvs. för att minska risk för bortkoppling. Det relativt ovanliga nöddrifttillståndet, som kan innebära avbrott i mindre delar av systemet, omfattas dock också i uppdraget. Det är alltså inte så att regeringen valt att avgränsa uppdraget till att bara handla om vanliga driftsförhållanden som Lars Hjälmered skriver.

Vid de två sista systemdriftstillstånden, nätsammanbrott och återuppbyggnad, har driften i hela eller delar av överföringssystemet avbrutits. Det är naturligtvis viktigt att ha beredskap och förberedelser på plats även för dessa och tillstånden regleras till stor del av kommissionens förordning (EU) 2017/2196 av den 24 november 2017 om fastställande av nätföreskrifter för nödsituationer och återuppbyggnad avseende elektricitet. Svk bedriver ett omfattande arbete på området och regeringen har även i regleringsbrevet för 2021 uppdragit åt Svk att redovisa de mest betydelsefulla åtgärderna som vidtagits för att uppfylla ställda krav, och vilka åtgärder som planeras framöver, som avser drifttillstånden nätsammanbrott och återuppbyggnad. Jag kan slutligen konstatera att Svk sedan tidigare fastställt en systemskyddsplan, en återuppbyggnadsplan och en provningsplan enligt kraven i nämnd EU-förordning.

Stockholm den 31 mars 2021

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.