Åtgärder för att dämpa arbetslösheten
Skriftlig fråga 2020/21:2303 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-23
- Överlämnad
- 2021-03-24
- Anmäld
- 2021-03-25
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Sista svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Arbetslösheten i Sverige var redan innan covid-19-pandemin högre än genomsnittet i EU:s länder. Nu har den ytterligare stigit till 9,7 procent av den svenska befolkningen. EU:s genomsnitt ligger på 8,1 procent.
Vi ligger därmed i paritet med Ukraina, till och med högre än Ukraina, som nu har en arbetslöshet på 9,5 procent.
Statsminister Stefan Löfven utlovade i sin första regeringsförklaring att hans mål var EU:s lägsta arbetslöshet. Så har det inte blivit; tvärtom har den svenska arbetslösheten nått nya höjder. Detta kommer att slå hårt mot den svenska ekonomin och den svenska välfärden också efter pandemin.
Under pandemin ökar Sverige sin statsskuld, vilket är nödvändigt för att effekterna av alla pandemirestriktioner inte ska drabba enskilda och företag så hårt som de annars skulle göra. Men lån ska alltid betalas tillbaka.
Min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark lyder:
Vilka åtgärder avser ministern att ta initiativ till för att dämpa Sveriges höga arbetslöshet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2303 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:2303 av Lotta Olsson (M) Åtgärder för att dämpa arbetslösheten
Lotta Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att ta initiativ till för att dämpa Sveriges höga arbetslöshet.
Utbrottet av covid-19 har lett till en global ekonomisk kris och till att arbetslösheten stigit snabbt under 2020, både i Sverige och i andra länder.
Sverige har det högsta arbetskraftsdeltagandet i EU och detta har, till skillnad från i många andra länder, bibehållits på en hög nivå under krisen. Det är ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat i relation till många andra länder. I januari uppgick arbetslösheten i Sverige till 8,9 procent enligt AKU och till 8,7 procent enligt Arbetsförmedlingen, jämfört med EU-genomsnittet på 7,3 procent. Det tredje kvartalet 2020 hade Sverige alltjämt den högsta sysselsättningsgraden inom EU i åldrarna 20–64 år.
Arbetslöshetsmålet verkade under den förra mandatperioden som en styråra för regeringens politik. Vi har kunnat gå in i den här krisen med 350 000 fler i arbete jämfört med när regeringen tillträdde 2014, varav omkring 100 000 fler som jobbar i välfärden. Under denna period fördes också en ekonomisk politik som vände underskott i statens budget till stora överskott, vilket lagt grunden till nödvändiga reformer och att Sverige var väl rustat att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin.
Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska konsekvenserna av pandemin. I budgetpropositionen för 2021 tillfördes över 100 miljarder kronor 2021. Tillfälliga åtgärder vidtas för att återstarta ekonomin, samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedömdes reformerna i budgetpropositionen för 2021 medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte hade genomförts. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.
Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över 9 miljarder kronor 2021. Förstärkningar i arbetslöshetsförsäkringen under 2020 förlängs till och med 2022. Arbetsförmedlingen förstärks med knappt 1 miljard kronor för att möta den ökade arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Vidare satsas över 2 miljarder kronor för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.
Efter budgetpropositionen har regeringen dessutom beslutat att den tillfälliga möjligheten att förlänga den maximala stödtiden för extratjänster, introduktionsjobb och nystartsjobb som regeringen införde under 2020 även ska gälla under 2021. Detta är ett led i regeringens ambition att minska långtidsarbetslösheten.
Genom stödet för korttidsarbete har hundratusentals löntagare hittills undgått risken att bli av med jobbet och företagen har kunnat behålla viktig arbetskraft. När smittspridningen nu har ökat och utökade restriktioner är nödvändiga kan systemet bidra till att rädda fler jobb som annars riskerat att försvinna. Därför har möjligheten till förstärkt stöd vid korttidsarbete förlängts till juni 2021.
Alltför många arbetslösa saknar den kompetens som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen strävar fortsatt efter att fler arbetslösa med utbildningsbehov väljer att studera. Under 2020 och 2021 har regeringen satsat på fler utbildningsplatser inom yrkesutbildning på komvux, inom yrkeshögskolan, universitet och högskolor samt folkhögskolan. Detta är viktiga satsningar också för att möta de ökade behoven av utbildning för de som har varslats eller på annat sätt drabbats av det osäkra läget på arbetsmarknaden.
Regeringen har vidare beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för arbetsgivare som anställer unga som vid årets ingång har fyllt 18 år men inte 23 år. Arbetsgivaravgifterna kommer att vara sänkta till en nivå på 19,73 procent från och med januari 2021 till och med mars 2023. Genom förslaget kan företag som har drabbats hårt ekonomiskt av den pågående pandemin, inte minst företag i hotell- och restaurangbranschen där många unga är anställda, minska sina kostnader och därmed få ett utökat utrymme att anställa unga.
Svensk ekonomi har återhämtat sig starkare än väntat, vilket bland annat regeringens åtgärder bidragit till. Arbetslösheten har dämpats och arbetslöshetsprognoser har reviderats ner successivt av såväl regeringen, Konjunkturinstitutet som Arbetsförmedlingen jämfört med tidigare bedömningar.
Regeringen kommer fortsatt att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden.
Stockholm den 31 mars 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.