Förstärkta vård- och stödinsatser för utsatta barn under pandemin
Skriftlig fråga 2020/21:2332 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-25
- Överlämnad
- 2021-03-25
- Anmäld
- 2021-03-26
- Svarsdatum
- 2021-04-07
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
- Besvarad
- 2021-04-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Pandemin har fört med sig flera utmaningar för utsatta människor i samhället och i synnerhet för barn. För barn som redan före pandemin hade svårigheter på olika sätt är det särskilt utmanande. I en tid där elevhälsan, skolan, idrottsorganisationer etcetera har behövts som mest har tillgängligheten varit begränsad. Den sociala kontrollen har minskat när människor och familjer i stor utsträckning isolerat sig i hemmet. Barn som har det svårt har helt enkelt inte haft samma "andrum" som de hade före pandemin.
I senaste årliga rapporten från Bris tar man upp vilka ämnen barn hör av sig till Bris om, och kopplar det till forskning. Årets rapport heter Första året med pandemin – Om barns mående och utsatthet. Rapporten tar upp att Bris har haft fler samtal än vanligt om ångest, nedstämdhet och bråk hemma. Att plugga på distans och inte träffa sina vänner har gjort det svårt för många barn att distrahera sig från sitt dåliga mående.
Förutom att samtalen till Bris ökar ser vi också att anmälda sexualbrott mot barn har ökat konstant sedan 2010. År 2019 fick polisen in 8 138 anmälningar under januari till oktober. År 2020 var antalet anmälningar under samma period 9 467, vilket är en ökning med 16 procent. Ökningen i år är nästan dubbelt så stor som den näst högsta noteringen de senaste fem åren. Antalet anmälningar om internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn har ökat kraftigt de senaste åren. Det gäller bland annat barnpornografi, utnyttjande av barn för sexuell posering och kontakt med barn i sexuellt syfte. Sexualbrott mot barn sorteras regelbundet bort av landets poliser, och det råder brist på personal som kan utreda brotten. Det framkommer i en hemlig rapport som gjorts av polisens nationella operativa avdelning.
Alla dessa rapporter är allvarliga och skickar en signal om att samhällets insatser för att fånga upp, eller rättare sagt söka upp, dessa utsatta barn måste stärkas än mer.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur ämnar ministern verka så att resurser gällande stöd och vård för utsatta barn stärks upp, då många barns mående och utsatthet har försämrats under pandemin?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2332 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på frågorna 2020/21:2332 och 2020/21:2334 av Marléne Lund Kopparklint (M) Förstärkta vård- och stödinsatser för utsatta barn under pandemin
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att utreda om barn som växer upp under otrygga omständigheter kan söka adekvat hjälp utan vårdnadshavares medgivande. Hon har också frågat mig hur jag ämnar verka så att resurser gällande stöd och vård för utsatta barn stärks upp, då många barns mående och utsatthet har försämrats under pandemin.
När det gäller den första frågan så har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att lämna förslag på hur möjligheterna att ge öppna insatser utan samtycke till barn och unga kan öka. I uppdraget ingår att se över om öppna insatser utan vårdnadshavarnas samtycke ska kunna ges till barn under 15 år. Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av ett förslag från SOU 2015:71 om att socialnämnden, utan vårdnadshavarnas samtycke, ska kunna besluta om placering av barn som har fyllt 16 år. Betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) innehåller dessutom ett förslag om att införa en möjlighet för socialnämnden att tala med barn utan vårdnadshavarens samtycke eller närvaro även inför ett beslut om en utredning ska inledas eller inte. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
När det gäller den andra frågan vill jag uppmärksamma att regeringen stärker socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens möjlighet att fungera för alla patienter och brukare genom omfattande ekonomiska stöd till kommuner och regioner för merkostnader till följd av covid-19.
Det senaste året har regeringen även tagit många särskilda initiativ för att förbättra situationen för barn och unga. Under 2021 avsätts minst 370 miljoner kronor till regionerna för insatser som syftar till att stärka barn- och ungdomspsykiatrin, främja psykisk hälsa samt förebygga psykisk ohälsa i denna målgrupp. Därtill fördelas ytterligare minst 150 miljoner kronor till ungdomsmottagningarnas arbete för psykisk hälsa. Vidare satsar regeringen nära 6,8 miljarder kronor under 2021 på omställningen till en god och nära vård. Av dessa medel går 2,4 miljarder till regionerna och 750 miljoner kronor till kommuner för utveckling av den nära vården med fokus på primärvård. Bidragen används exempelvis till utökade hembesöksprogram för barn och deras familjer. I sådana program samarbetar barnhälsovården och socialtjänsten för att främja hälsa, förebygga ohälsa och tidigt identifiera risker och problem för barn och unga. Regeringen har också inrättat stats-bidrag till ideella organisationer som verkar för barn i utsatta situationer under pandemin.
Dessvärre har barn och unga fått avstå aktiviteter och socialt umgänge med jämnåriga. Det kan bland annat vara svårt att hitta meningsfulla aktiviteter under loven. Regeringen har genom en extra ändringsbudget för 2021 infört ett statsbidrag till kommunerna för stöd till avgiftsfria och smittsäkra lov-aktiviteter under lovtillfällen 2021 med fokus på åldersgruppen 6–15 år. Sådana aktiviteter kan arrangeras inom till exempel fritidshem, öppen fritidsverksamhet eller av civilsamhällets organisationer.
Många hushåll har fått, eller riskerar att få, sänkta disponibla inkomster i rådande läge. Därför avser också regeringen att i en kommande ändrings-budget till riksdagen föreslå att bostadsbidraget till barnfamiljer förstärks under en begränsad tid. För de flesta är boendekostnaden den enskilt största utgiftsposten och bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi.
Sammanfattningsvis är pandemins inverkan på barn och unga en högt prioriterad fråga för mig och regeringen. Vi följer noga utvecklingen på området.
Stockholm den 7 april 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.