Utländsk finansiering av islamistiska organisationer i Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:2333 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-25
- Överlämnad
- 2021-03-25
- Anmäld
- 2021-03-26
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den kände terrorforskaren Magnus Ranstorp har nu gått ut och uttalat sig om det danska donationsförbudet till moskéer som han anser att Sverige behöver ta efter. I en intervju med nyhetskanalen Bulletin den 17 mars 2021 berättar han om det hot han ser från islamistiska krafter som försöker få och har fått fotfäste i Sverige genom bland annat moskéer.
I Sverige och andra EU-länder får moskéer ofta pengar från utlandet. I flera fall har det handlat om finansiärer som sprider religiös propaganda som är oförenlig med den liberala demokratin. EU borde ha gemensamma regler som förbjuder sådana bidrag. Sverige måste också se till att inte fler extremistiska religiösa trossamfund tillåts etablera sig här.
På flera håll i Europa ser vi hur islamismen har slagit rot. Det handlar om extrema grupperingar som vill ha parallella samhällsstrukturer och egna informella rättsordningar, i strid med nationella lagar och regler. Islamismens mål är att religionen ska styra hela samhället, och ett medel för att nå det är politik.
Detta hot finns i Sverige. Enligt Säpo har antalet våldsbejakande islamister på tio år tiofaldigats från några hundra till uppskattningsvis 2 000 personer. Muslimska ledare i vårt land rapporterar återkommande om radikala imamer och utländsk islamistisk påverkan. Vi vet att det i dag sker en islamistisk spridning i Europa och Sverige. Varningsklockorna ska börja ringa när man ser tecken på islamism, salafistisk predikan; när man vill att sharialagar ska vara överordnade våra svenska lagar och regler, mänskliga rättigheter och den jämställdhet som vi har byggt upp. När shariapoliser dyker upp i våra bostadsområden och fall av hedersrelaterat våld och förtryck ökar. Islamisterna hotar allas religionsfrihet, och det är ofta andra muslimer i Sverige som drabbas av islamisternas framfart. Ingen människa ska behöva möta samma förtryck i Sverige som det man har flytt ifrån.
Vi måste konsekvent och rakryggat stå upp för det öppna samhället och värna demokratin. Det ska inte finnas något utrymme för islamism i Sverige. Den måste stoppas och motverkas på flera olika sätt.
Den nya danska lagen började gälla den 15 mars 2021. Syftet med den är att stoppa donationer till moskéer från länder och utländska aktörer som anses motarbeta demokratin. Utländsk finansiering av extremistisk islamism i Sverige måste stoppas.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka initiativ är ministern beredd att ta för att förhindra att donationer går till moskéer som finansieras av länder och aktörer som anses motarbeta demokratin?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2333 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2192 av Markus Wiechel (SD) Ett förbud mot antidemokratiska donationer, fråga 2020/21:2233 av Björn Söder (SD) Donationer till moskéer och fråga 2020/21:2333 av Marléne Lund Kopparklint (M) Utländsk finansiering av islamistiska organisationer i Sverige
Markus Wiechel har frågat mig vad som hindrar mig från att verka för en liknande lag som den danska lagen mot antidemokratiska donationer i Sverige och hur jag ser på det danska och österrikiska tillvägagångssättet. Björn Söder har frågat mig om jag avser att ta initiativ till liknande lagstiftning som Danmark nu infört vad gäller donationer till moskéer, och om inte, varför. Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att förhindra att donationer går till moskéer som finansieras av länder och aktörer som anses motarbeta demokratin.
Inledningsvis får jag säga att det i dag lever tusentals människor med muslimsk bakgrund i Sverige. Det finns en stor variation av muslimska traditioner, inriktningar och organisationer representerade här. Sverige har sedan länge grundlagsskyddade opinionsfriheter som bland annat innefattar yttrandefrihet och religionsfrihet. Jag vill understryka att den våldsbejakande islamistiska extremismen utgör en minoritet i detta sammanhang.
Med det sagt ser regeringen allvarligt på all verksamhet som kan understödja eller på annat sätt uppmuntra till allvarlig brottslighet. Det gäller oavsett om den sker med religiösa förtecken eller inte.
Därför ser jag också positivt på det förslag till grundlagsändring som i bred enighet har lämnats av 2020 års grundlagskommitté och som ger utrymme för att i lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism. Regeringen har länge velat kriminalisera deltagande i en terroristorganisation, vilket dock har hindrats av den nuvarande grundlagsregleringen. När en grundlagsändring nu ser ut att komma till stånd avser regeringen att se över hur ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation kan utformas. Målsättningen är att ha en sådan lagstiftning på plats så snart som möjligt efter att en grundlagsändring genomförts.
För regeringen är det prioriterat att säkerställa att de statliga stöd som fördelas till olika organisationer går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. 2018 tillsatte regeringen även en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Det betänkande som överlämnades till regeringen innehåller förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer.
Sedan det under beredningen konstaterats ett behov av kompletterande analyser har ytterligare en utredning tillsatts. Regeringen avser att återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen. Demokrativillkor finns i majoriteten av de förordningar som styr bidragsgivningen till det civila samhället. Samtidigt utvecklar vi kontrollen och uppföljningen. Det finns fall de senaste åren där myndigheter upptäckt missförhållanden och kunnat återkalla bidrag med stöd i befintliga villkor.
Det finns skäl att aktivt följa frågan om försök till utländsk påverkan på religiösa miljöer i Sverige. Forskare vid Försvarshögskolan har med finansiering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skrivit rapporten Mellan salafism och salafistisk jihadism - påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället. I rapporten konstateras bland annat att det är tydligt att utländsk finansiering av moskéer, skolor, samt religiösa föreningar och stiftelser behöver granskas och studeras närmare och att finansiering i salafistiska och salafist-jihadistiska miljöer inom Sverige är ett understuderat fenomen.
Regeringen bevakar redovisningar av ytterligare forskningsprojekt om informationspåverkan i relation till den salafistiska miljön som kommer att slutföras under året.
Regeringen överväger ytterligare initiativ för att förebygga risken för otillbörlig påverkan på exempelvis trossamfund. Regeringen ska därför inom kort träffa forskare och berörda myndigheter för att inhämta synpunkter och diskutera möjliga åtgärder.
Stockholm den 1 april 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.