Åtgärder mot matchfixning

Skriftlig fråga 2020/21:235 av Angelika Bengtsson (SD)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Frågan om matchfixning har i flera år varit en diskussion inom politiken, bland spelbolag och inte minst inom idrotten. När regeringen lade om spelpolitiken, som trädde i kraft för två år sedan, gavs Spelinspektionen i uppdrag att bilda ett råd som skulle arbeta med matchfixningsfrågan. Genom rådet skulle man med krafttag blåsa ut fusket. Så har utfallet inte blivit.

Det är under ledning av Spelinspektionen som polisen, spelbranschen och idrottsrörelsen tillsammans med Regeringskansliet gemensamt ska arbeta fram och presentera åtgärder som försöker hindra att matchfixning äger rum och får fäste i Sverige.

Nu är branscherna i en situation där man inte känner att Spelinspektionen utför det uppdrag som man har, det vill säga att leda arbetet framåt och presentera konkreta förslag. I stället har otillräckliga förslag presenterats som inte gett tillräcklig effekt.

Nu har det som sagt gått över två år, och frågan står still enligt flera inblandade. Man önskar att ett förtydligande i regleringsbrevet till Spelinspektionen bör utföras snarast, eftersom så lite har gjorts under de här två åren. Det är angeläget att frågan löses. Tre stora aktörer, nämligen spelbolagen, idrottsrörelsen och polisen, önskar förtydligande eftersom de anser att man står still och inte kommer vidare i arbetet.

I en debattartikel från den 12 oktober 2020 signerad Patrik Hofbauer, vd och koncernchef Svenska spel samt Håkan Sjöstrand, generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet, ger de förslag på tre åtgärder som de anser redan nu borde införas.

Åtgärder måste göras för att de kriminella nätverken inte ska få ännu mer inflytande över svenska idrottsspelare och spelmarknaden.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:

Avser statsrådet att införa ett förtydligande eller en förändring i regleringsbrevet till Spelinspektionen som säkerställer att berörda aktörer inom matchfixningsrådet kan fortsätta att arbeta med frågan, och vilka åtgärder vidtar statsrådet i övrigt så att arbetet kan återupptas och intensifieras?