Stärkta rättigheter för barn vid nationella adoptioner

Skriftlig fråga 2020/21:2351 av Arman Teimouri (L)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Sverige har sedan länge systematiserat internationella adoptioner som i grunden ska vara rättssäkra, både för presumtiva adoptivföräldrar och för barnet. Genom internationella samarbeten och överenskommelser som Haagkonventionen skapas rutiner för att framför allt skydda barnet.

I Sverige genomgår presumtiva föräldrar en process med både obligatorisk utbildning och en gedigen medgivandeutredning som normalt hanteras av familjerätten i kommunen. Efter att de presumtiva adoptivföräldrarna fått ett medgivande kan de som vill fortsätta processen genom de av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd godkända adoptionsorganisationerna.

När det däremot gäller nationella adoptioner finns i dag ingen systematiserad och rättssäker process. Även om antalet nationella adoptioner är relativt lågt ligger ansvaret mycket tyngre på socialtjänsten i respektive kommun att hitta och välja ut adoptivföräldrar. Det finns i dag heller inget kösystem. I praktiken innebär det att den eller de som fått ett medgivande skriver till Sveriges kommuner och deras familjerätter för att upplysa dem om att de finns som presumtiva föräldrar. Därefter är det upp till enskilda handläggare att fastslå och välja adoptivföräldrar.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Avser regeringen att se över lagstiftningen samt systemet för nationella adoptioner för att ta till vara barnets bästa?