Till innehåll på sidan

Ansvaret för utbyggnad av elektrifiering

Skriftlig fråga 2020/21:2397 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-31
Överlämnad
2021-03-31
Anmäld
2021-04-06
Svarsdatum
2021-04-07
Sista svarsdatum
2021-04-07
Besvarad
2021-04-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Det har nu gått ut en remiss kring inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioderna 2022–2033 och 2022–2037.

I Region Värmland för man fram att det finns osäkerheter kring ansvar, förutsättningar och utförande av elektrifiering och att det behöver förtydligas. Detta är oerhört viktiga aspekter som regeringen behöver tydliggöra:

  1. Vem eller vilka bär ansvaret för utbyggnaden?
  2. Vad ska byggas?
  3. Hur ser det ut med tillgång till elkraft?

Dagens osäkerheter om ansvar mellan stat, kommun, region och privat sektor verkar inte ha gynnat utvecklingen på området, och därför anser jag att Region Värmlands synpunkter i remissvaret behöver ses över skyndsamt av regeringen.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Hur ämnar ministern verka så att det blir tydligt för regioner och kommuner vem eller vilka som bär ansvaret för den utbyggnad av elektrifieringen som framgår av den nya nationella transportinfrastrukturplanen för 2022–2033?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2397 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I2021/01091 , I2021/01093 Infrastrukturdepartementet Infrastrukturministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2397 av Marléne Lund Kopparklint (M) Ansvaret för utbyggnad av elektrifiering och fråga 2020/21:2401 av Pål Jonsson (M) Tillgången på elkraft vid framtida elektrifiering av transporter

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka så att det blir tydligt för regioner och kommuner vem eller vilka som bär ansvaret för den utbyggnad av elektrifieringen som framgår av den nya nationella transport-infrastrukturplanen för 2022–2033. Pål Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta så att det tydliggörs hur tillgången på elkraft ser ut runt om i landet utifrån inriktningsunderlaget inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022–2033 och 2022–2037. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Regeringen har inlett arbetet med att ta fram en ny nationell plan för utveckling av transportinfrastrukturen och avser att överlämna en infrastrukturproposition till riksdagen under våren 2021. Efter riksdagsbeslut om ekonomiska ramar för infrastrukturåtgärder fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras. Beslut om ny nationell plan planeras till 2022.

Elektrifiering kommer att vara en av flera viktig komponenter i omställningen till nettonollutsläpp i transportsektorn. Regeringen arbetar aktivt för att säkra en stabil tillgång på driftssäker el i hela landet med olika åtgärder när det gäller elmarknadsfrågor, inklusive nätkapacitet och laddinfrastruktur. Regeringen har inrättat en elektrifieringskommission, som jag leder, där en del av arbetet innebär att belysa effekter på elförsörjningen av att transportsystemet ställer om till eldrift. Regeringen har även påbörjat arbetet med att ta fram en nationell elektrifieringsstrategi som ska ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att bidra till klimatmålen 2030, 2040 och 2045. Strategin ska utifrån ett helhetsgrepp analysera tekniska, ekonomiska och policymässiga förutsättningar i energisektorn för att möjliggöra en ökad elektrifiering samt redovisa en plan för att hantera eventuella hinder. I detta ingår även att tydliggöra roller och ansvar i det fortsatta arbetet, dels mellan kommunal, regional och statlig nivå, dels mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle.

Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att analysera och föreslå hur en reglering av elvägar kan utformas. I uppdraget ingår bland annat att analysera i vilken utsträckning elvägar behöver regleras särskilt och hur den regleringen i så fall bör förhålla sig till befintlig reglering av vägar, elektriska anläggningar, elnät och elmarknad, samt att analysera och vid behov föreslå klargöranden av ansvarsfördelningen mellan väghållare och nätägare i fråga om elvägar. Utgångspunkten för utredarens arbete ska vara att väghållaren ansvarar för uppförande, drift och underhåll av infrastrukturen för elvägar.

Stockholm 7 april 2021

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.