Förvaringsstraff för samhällsfarliga brottslingar
Skriftlig fråga 2020/21:2405 av Johan Forssell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-31
- Överlämnad
- 2021-03-31
- Anmäld
- 2021-04-06
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
- Svarsdatum
- 2021-04-14
- Besvarad
- 2021-04-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I dag är livstids fängelse lagens strängaste straff. Även om livstids fängelse kan dömas ut för ett antal brott, till exempel mord, människorov och grov mordbrand, gäller dock i princip samtliga domar på livstids fängelse mord eller försök till mord. Däremot kan exempelvis inte grova sexualbrottslingar dömas till livstids fängelse eftersom livstid inte finns i straffskalan för sexualbrotten.
Vid sidan av fängelse kan brottslingar också dömas till rättspsykiatrisk vård, med eller utan så kallad särskild utskrivningsprövning. Rättspsykiatrisk vård kan bli aktuell om den dömde lider av en allvarlig psykisk störning. Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd, utan kan i teorin pågå så länge den dömde fortfarande har en allvarlig psykisk störning och fortfarande behöver vård.
De nuvarande reglerna innebär dock att brottslingar som begått andra brott än mord, till exempel våldtäkter, och som inte lider av en allvarlig psykisk störning inte kan hållas inlåsta på obestämd tid. Detta gäller oavsett hur samhällsfarliga de är och hur hög risken är för att de ska återfalla i allvarlig brottslighet. Moderaterna anser inte att detta är tillfredsställande ur ett samhällsskyddsperspektiv.
Mot bakgrund av detta har vi föreslagit att en utredning bör tillsättas som ska överväga för- och nackdelar med ett särskilt förvaringsstraff samt föreslå hur det skulle kunna utformas. I huvudsak skulle ett sådant förvaringsstraff innebära att den domstol som beslutar om förvaring ska bestämma en viss kortaste och längsta tid som den dömde ska hållas i förvar. Därefter ska det finnas möjlighet till förlängning efter att den längsta tiden löpt ut, i fall det fortsatt finns en stor risk att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet mot exempelvis liv och hälsa eller allvarliga sexualbrott.
Detta är en påföljd som på motsvarande sätt funnits i Sverige tidigare och som även finns i länder som bland annat Norge, Tyskland och Kanada.
En av samhällets viktigaste uppgifter är att skydda sina medborgare, men när brottslingar vars återfallsrisk i allvarlig brottslighet är överhängande släpps fria riskerar samhället att misslyckas med denna grundläggande uppgift.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Är ministern beredd att ta initiativ till att tillsätta en utredning om att införa ett särskilt förvaringsstraff i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2405 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2405 av Johan Forssell (M)
Förvaringsstraff för samhällsfarliga brottslingar
Johan Forssell har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till att tillsätta en utredning om att införa ett särskilt förvaringsstraff i Sverige.
Regeringen har på senare år genomfört en rad åtgärder som tar sikte på återfall i brott.
Under förra mandatperioden trädde nya regler i kraft som innebär att fler gärningar ska behandlas som återfall och därmed mötas av en skärpt straffrättslig reaktion. Möjligheten att låta en tidigare påföljd omfatta ytterligare brott har begränsats. Numera måste domstolen döma ut en ny påföljd vid återfall.
Sedan den 1 juli 2020 gäller ny lagstiftning som syftar till att minska återfall i brott efter villkorlig frigivning från ett fängelsestraff. Reglerna ger Kriminalvården nya verktyg och större befogenheter att kontrollera villkorlig frigivning. Kriminalvården har bland annat getts möjlighet att besluta om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs, till exempel för att säkerställa att en person inte befinner sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor.
Det är också dags att ställa högre krav på att den som sitter i fängelse ska sköta sig och visa motivation till att förändra ett skadligt beteende. Den 1 maj 2021 träder lagstiftning i kraft som stramar upp regelverket kring villkorlig frigivning. De nya reglerna innebär att den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten. Detta är särskilt viktigt för den som dömts för till exempel sexualbrott. Samma dag träder lagstiftning i kraft om utökade kontroll- och stödåtgärder för den som dömts till skyddstillsyn. Ändringarna innebär bland annat att möjligheten att föreskriva villkor om var den dömde ska vistas eller inte får vistas görs tydligare och att det blir möjligt att med elektronisk övervakning kontrollera att den dömde följer en sådan föreskrift.
Vi har också skärpt straffen för ett stort antal brott, däribland vissa allvarliga våldsbrott samt grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.
Det svenska påföljdssystemet bygger på att en gärningsman ska straffas utifrån allvaret i det han eller hon har gjort, inte vad personen kan komma att göra. Det kan noteras att riksdagen senast i maj 2020 avslog ett motionsyrkande om förvaring av samhällsfarliga brottslingar.
Regeringen anser att en mer framkomlig väg är att inom ramen för det befintliga systemet motverka återfall i brott.
Stockholm den 14 april 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.