Möjlighet till förlängd markering i belastningsregistret för sexualbrottslingar
Skriftlig fråga 2020/21:2407 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-31
- Överlämnad
- 2021-03-31
- Anmäld
- 2021-04-06
- Svarsdatum
- 2021-04-07
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
- Besvarad
- 2021-04-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Samhället måste börja sätta barnen i främsta rummet gällande dessa frågor, långt framför förövarperspektivet. I dag försvinner markeringen i belastningsregistret efter fem eller tio år beroende på straffet. Detta behöver ses över. I Sverige finns en vedertagen syn om att när man har avtjänat ett straff har man betalat sin skuld till samhället, och uppgifterna som finns i brottsregistret bör gallras ur efter en tid. Detta är rimligt eftersom många kriminella bryter med sitt gamla liv och förtjänar ytterligare en chans.
När det gäller grova sexualbrott finns det skäl att vara mer aktsam och vidta åtgärder som innebär efterföljder efter avtjänat straff. Sexualbrott mot barn är mer komplicerade eftersom det handlar om ett beteende, och tittar man på upprepade överfallsvåldtäkter är återfallsrisken hög.
Sexualdriften och den sexuella läggningen försvinner inte bara för att vederbörande skrivs ut från kriminalvården. Vi anser att frågan om förlängd brottsmarkering i belastningsregistret gällande grova sexualbrott mot barn ska prövas juridiskt. En markering i brottsregistret är en viktig varningsklocka för utbildningsinstanser, arbetsgivare och ideella organisationer med inriktningen barn och unga, så att de kan se att personen i fråga varit dömd för sexualbrott mot barn. Dömda pedofiler ska inte kunna få anställning i yrken som innefattar möten med barn. De ska heller inte få sätta sin fot i verksamheter där barn är aktiva, exempelvis idrottsorganisationer.
Enligt preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, om anmälda barnpornografibrott under förra året så ökade dessa med 57 procent jämfört med 2019. Under en tjugoårsperiod har dessa brott ökat mer än åtta gånger. Även anmälningarna om utnyttjande av barn för sexuell posering ökade med 45 procent 2019, och våldtäkter mot barn ökade förra året med hela 16 procent.
Barnets rättighet att inte utsättas för risken att konfronteras med pedofiler som dömts för grova sexualbrott mot barn ska alltid väga tyngre än pedofilens rätt att söka arbete, ideella uppdrag eller utbildning där målgruppen är barn. En person som en arbetsgivare vill rekrytera till ett jobb eller uppdrag som innefattar arbete med barn ska inte tidigare ha varit dömd för pedofilbrott.
Det som beskrivs ovan är en fruktansvärd utveckling som måste stoppas, och det måste till fler åtgärder.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur ser ministern på att lagmässigt se över möjligheterna att förlänga markeringen i belastningsregistret för personer som har blivit dömda för grova sexualbrott mot barn?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2407 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2407 av Marléne Lund Kopparklint (M) Möjlighet till förlängd markering i belastningsregistret för sexualbrottslingar
Marléne Lund Kopparklint har frågat justitie- och migrationsministern hur han ser på att lagmässigt se över möjligheterna att förlänga markeringen i belastningsregistret för personer som har blivit dömda för grova sexualbrott mot barn. Frågan har överlämnats till mig.
Jag har fått liknande frågor i november 2020 och i januari 2021. Som jag den 4 november 2020 svarade på fråga 2020/21:304 Brottsmarkering vid grova sexualbrott mot barn och personer med funktionsvariation ser regeringen oerhört allvarligt på sexualbrott och särskilt på sådana som riktas mot barn.
Regeringen har reformerat sexualbrottslagstiftningen och Sverige har nu den strängaste reglering vi någonsin haft. Exempelvis har straffskalorna skärpts för bl.a. grov våldtäkt mot barn, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte, utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling och grovt barnpornografibrott.
I uppdraget till 2020 års sexualbrottsutredning ingår vidare bl.a. att se över bestämmelserna som rör straffansvaret för sexualbrott på distans och utnyttjande av barn för sexuell posering. Utredaren gör också en översyn av straffskalorna för sexualbrotten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021.
Hur länge uppgifter om begångna brott finns kvar i belastningsregistret styrs av vilken påföljd som dömts ut och av om den dömde har återfallit i brott. Ju allvarligare brott det är fråga om, desto längre tid finns uppgifterna alltså kvar i registret, och om den dömde begår nya brott så förlängs gallringstiden för samtliga registrerade uppgifter.
Reglerna om gallring av uppgifter ur registret är resultatet av en avvägning mellan å ena sidan intresset av att ha tillgång till uppgifter om begångna brott för bl.a. lämplighetsprövningar av olika slag, exempelvis av den som ska arbeta med barn, och å andra sidan den enskildes integritet och möjlighet att återanpassa sig i samhället efter en fällande dom.
Som jag tidigare nämnt är enligt min mening principerna bakom systemet rimliga, men jag utesluter inte att ändringar av enskildheter kan övervägas vad gäller gallring, t.ex. behovet av förlängning av tidsfristerna gällande vissa brottstyper.
Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att utdrag ur belastningsregistret bara är ett komplement som aldrig kan ersätta en ordentlig bakgrundskontroll av en arbetssökande, med tagande av referenser och annat. Det är alltid arbetsgivaren som har ansvaret för att personalen är lämplig och att verksamheten bedrivs på ett tryggt och säkert sätt, så att riskerna för missförhållanden minimeras.
Stockholm den 7 april 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.