Till innehåll på sidan

Anställning av dömda sexualbrottslingar inom yrken som innefattar barn

Skriftlig fråga 2020/21:2409 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-31
Överlämnad
2021-03-31
Anmäld
2021-04-06
Svarsdatum
2021-04-07
Sista svarsdatum
2021-04-07
Besvarad
2021-04-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I Sverige finns en vedertagen syn att när man har avtjänat ett straff har man betalat sin skuld till samhället och att uppgifterna som finns i brottsregistret bör gallras ut efter en tid. Detta är rimligt eftersom många kriminella bryter med sitt gamla liv och förtjänar ytterligare en chans.

När det gäller grova sexualbrott finns det skäl att vara mer aktsam och vidta åtgärder som innebär efterföljder efter avtjänat straff. Sexualbrott mot barn är mer komplicerade eftersom det handlar om ett beteende, och tittar man på upprepade överfallsvåldtäkter är återfallsrisken hög. Detta uttalade sig Mats Dernevik, forskningschef vid Kumlaanstalten, om i Corren den 17 mars 2009: Tittar man på dem som begår överfallsvåldtäkter och har flera sådana domar är återfallsrisken mycket, mycket hög. Ju mer avvikande man är i sitt sexuella preferensmönster desto större är återfallsrisken. Inslag av sadism ökar också risken för återfall.

Även Niklas Långström, forskare och analytiker vid Rättsmedicinalverket samt forskare vid Karolinska institutet, uttalade i ett inslag i Ekot från 2018 att risken för återfall varierar. Bland de förövare som förgripit sig på flera barn eller barn som finns utanför deras bekantskapskrets är återfallsrisken högre. Han pekar också på att pedofili troligtvis är en medfödd läggning, att det handlar om att lära sig hantera sin sexualitet så att den inte skadar andra. I samma inslag säger Ewa Thored, utredare vid gruppen för it-baserade sexualbrott mot barn, att det vore alla utredares dröm att i framtiden få möjlighet att övervaka återfallsförbrytare.

Enligt preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) över anmälda barnpornografibrott under förra året ökade de med 57 procent i jämförelse med 2019. Under en 20-årsperiod har dessa brott blivit mer än åtta gånger så vanliga. Även anmälningarna som gällde utnyttjande av barn för sexuell posering ökade med 45 procent 2019, och anmälda våldtäkter mot barn ökade förra året med hela 16 procent.

Samhället måste börja sätta barnen i främsta rummet gällande dessa frågor, långt framför förövarperspektivet. Barnets rättighet att inte utsättas för risken att konfronteras med pedofiler som dömts för grova sexualbrott mot barn ska alltid väga tyngre än pedofilens rätt att söka arbete, ideella uppdrag eller utbildning där målgruppen är barn. En person som en arbetsgivare vill rekrytera till ett jobb eller uppdrag som innefattar arbete med barn ska inte tidigare ha varit dömd för pedofilbrott.

Det som beskrivs ovan är en fruktansvärd utveckling som måste stoppas, och det måste till fler åtgärder.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Hur ser ministern på möjligheterna att utreda om det går att införa ett förbud för arbetsgivare inom de yrken som innefattar barn att anställa en tidigare dömd sexualförbrytare?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2409 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/01439 Ju2021/01443 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2399 Utökat kontaktförbud för dömda brottslingar som förgripit sig på barn och fråga 2020/21:2409 Anställning av dömda sexualbrottslingar inom yrken som innefattar barn av Marléne Lund Kopparklint (M)

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar se över möjligheterna till utökat kontaktförbud för dömda sexualbrottslingar som förgripit sig på barn, på platser som frekventeras av barn. Hon har även frågat mig hur jag ser på möjligheterna att utreda om det går att införa ett förbud för arbetsgivare inom de yrken som innefattar barn att anställa en tidigare dömd sexualförbrytare.

Regeringen tar dessa frågor på stort allvar och har vidtagit flera åtgärder för att stärka skyddet mot sexualbrott, däribland sexualbrott mot barn.

Regeringen har reformerat sexualbrottslagstiftningen och Sverige har nu den strängaste reglering vi någonsin haft. Straffskalorna har skärpts för bl.a. grov våldtäkt mot barn, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte, utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling och grovt barnpornografibrott.

I uppdraget till 2020 års sexualbrottsutredning ingår vidare bl.a. att se över bestämmelserna som rör straffansvaret för sexualbrott på distans och utnyttjande av barn för sexuell posering. Utredaren gör också en översyn av straffskalorna för sexualbrotten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021.

Enligt lagen om kontaktförbud kan ett s.k. utvidgat kontaktförbud avse förbud att uppehålla sig i närheten av en annan persons bostad eller arbetsplats eller annat ställe där den personen brukar vistas, t.ex. ett barns förskola eller skola. Ett beslut om utvidgat kontaktförbud ska förenas med villkor om elektronisk övervakning, om den mot vilken förbudet avses gälla har överträtt ett kontaktförbud och det inte finns särskilda skäl mot det.

I betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) föreslås dessutom att ett beslut om utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning, oavsett om den mot vilken förbudet avses gälla har överträtt ett tidigare meddelat kontaktförbud eller inte. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Den 1 maj 2021 träder lagstiftning i kraft som stramar upp regelverket kring villkorlig frigivning. De nya reglerna innebär att den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten, och alltså få sitta längre tid i fängelse än i dag. Detta är särskilt viktigt för den som dömts för t.ex. sexualbrott.

Den 1 juli 2020 infördes vidare nya regler som syftar till att minska återfall i brott efter villkorlig frigivning från ett fängelsestraff. Lagändringarna innebär bl.a. att längre övervakningstider införts och att Kriminalvården får möjlighet att övervaka den villkorligt frigivne med fotboja för att säkerställa att särskilda föreskrifter som beslutats efterlevs. Elektronisk övervakning med fotboja möjliggör en effektivare kontroll av den frigivne och kan t.ex. säkerställa att personen inte befinner sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor.

Ingen får anställas inom t.ex. förskolan eller grundskolan utan att först ha lämnat ett utdrag ur belastningsregistret. Ett sådant krav på obligatorisk registerkontroll gäller inom flera yrken. Även vid andra anställningar och uppdrag som innefattar direkt och regelbunden kontakt med barn ska ett utdrag ur belastningsregistret lämnas om arbetsgivaren begär det.

Det är upp till den enskilde arbetsgivaren att avgöra om en tidigare dömd person ska anställas. Men arbetsgivaren har alltid ett ansvar för att personalen är lämplig och att verksamheten bedrivs på ett tryggt och säkert sätt, så att riskerna för missförhållanden minimeras.

Dessa frågor är och kommer fortsätta vara högt prioriterade av regeringen.

Stockholm den 7 april 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.