Till innehåll på sidan

Turkiets hot att förbjuda det oppositionella partiet HDP

Skriftlig fråga 2020/21:2433 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-06
Överlämnad
2021-04-07
Anmäld
2021-04-08
Svarsdatum
2021-04-14
Sista svarsdatum
2021-04-14
Besvarad
2021-04-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Turkiet har inlett en ny process för att stänga det kurdiska partiet HDP, vilket blir den åttonde gången det populära oppositionspartiet tvingas stänga (det har alltid återuppstått i nytt namn). Återkommande har vi sett hur de modiga personer som väljer att engagera sig i partiet riskerar repressalier, och de som väljer att representera partiet är samtidigt väl medvetna om att deras demokratiska engagemang mycket väl kan straffa sig – om inte genom trakasserier så genom fängelsestraff.

Efter att detta diskuterats i riksdagens utrikesutskott stod det klart att samtliga partier kunde enas om att lyfta möjligheten till olika åtgärder mot Turkiet (bland annat sanktioner), en linje som har ett starkt stöd bland andra EU-länder och till stor del USA.

Sverigedemokraterna menar att Sveriges linje gentemot Turkiet bör vara skarp och tydlig. Trots hårda tongångar från omvärlden tycks inte det turkiska ledarskapet bry sig. Således lär inte sanktioner eller ett skarpt tonläge gentemot diktaturen räcka, varför det är uppenbart att ytterligare åtgärder krävs om regeringen ska leva upp till det man kallar en demokratioffensiv i utrikespolitiken.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vilka ytterligare åtgärder gentemot Turkiet kan ministern tänka sig att verka för inom EU-kretsen eller det internationella samfundet, och varför tillåter man landets medlemskapsförhandlingar med EU ligga kvar?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2433 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2433 av Markus Wiechel (SD) Turkiets hot att förbjuda det oppositionella partiet HDP

Markus Wiechel har frågat mig vilka ytterligare åtgärder gentemot Turkiet jag kan tänka mig att verka för inom EU-kretsen eller det internationella samfundet, och varför landets medlemskapsförhandlingar med EU tillåts ligga kvar.

Sverige har offentligt och i EU-sammanhang särskilt lyft de åtgärder som vidtagits i syfte att försöka upplösa HDP och avsätta enskilda parlamentsledamöter. Likalydande budskap har framförts direkt till turkiska företrädare. Vid sitt gemensamma möte med president Erdoğan den 6 april framhöll kommissionsordförande von der Leyen och rådsordförande Michel vikten av dialog och samarbete, och att respekt för grundläggande rättigheter och rättsstatens principer är centralt i EU:s relation till Turkiet.

Regeringen anser att EU:s svar på den negativa utvecklingen på MR-området bör rymma en möjlighet till olika åtgärder, inklusive sanktioner. Denna hållning framförde jag i utrikesrådet den 22 mars.

Med anledning av utvecklingen i Turkiet har Turkiets EU-närmande helt avstannat. I rådets slutsatser från 2019 konstaterades återigen att Turkiet rör sig allt längre bort från EU, och att förhandlingar om EU-medlemskap därför inte är aktuella. Detta står regeringen fortsatt bakom.

Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på bristerna vad gäller mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet och situationen för folkvalda representanter i svaren på fråga 2019/20:1607 och fråga 2020/21: 2343 av Sara Gille, samt fråga 2020/21:1766 av Markus Wiechel. Jag har också redogjort för regeringens syn på Turkiets medlemskapsförhandlingar i fråga 2020/21:656 av Sara Gille.

Stockholm den 14 april 2021

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.