Valen i Palestina

Skriftlig fråga 2020/21:2517 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-13
Överlämnad
2021-04-14
Anmäld
2021-04-15
Svarsdatum
2021-04-21
Sista svarsdatum
2021-04-21
Besvarad
2021-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I januari meddelade Palestinas president Mahmoud Abbas att de första palestinska valen på över 15 år kommer att hållas i år. Detta efter att terrorrörelsen Hamas och den rivaliserande rörelsen Fatah enats i höstas om att hålla val. Det finns för närvarande tre val planerade: parlamentsval den 22 maj, presidentval den 31 juli och val till den palestinska nationella kommittén – det lagstiftande organet för PLO – den 31 augusti.

Abbas befinner sig nu på det 17:e året av vad som först sas vara en fyraårsperiod.

År 2006 vann den Hamasledda förändrings- och reformlistan 74 platser i det 132 ledamöter stora Palestinska lagstiftningsrådet (PLC), vilket är den palestinska myndighetens (PA) parlament. Omröstningen ägde rum bara några månader efter slutet av det andra palestinska upproret, under vilket terrorgruppen hade begått dussintals dödliga attacker mot israeliska civila. Hamas kampanjade på en plattform som lovade att utplåna korruptionen i PA – ett problem som många palestinier i dag säger återigen kommer att spela en roll i de kommande valen.

Hamas besegrade Fatah inte bara på Gazaremsan utan också i traditionella Fatahfästen som staden Ramallah på Västbanken liksom i den östra delen av Jerusalem. Resultaten chockade en förlamad västvärld som hade förväntat sig en seger för den ledande rörelsen Fatah.

EU satte tre krav på Hamas: erkännande av ingångna avtal, avståndstagande mot våld och ett erkännande av staten Israel. Inga av dessa tre krav är till dags datum uppfyllda. Den svenska regeringen, med utrikesministern i spetsen, ger genom sin tystnad uppmuntran och medgivande till att en terrorklassad organisation återigen ställer upp i parlamentsval.

Det finns ytterligare problem med de palestinska valen, nämligen Marwan Barghouti. Barghouti är en palestinsk politisk person som fängslats och dömts för mord av israelisk domstol.  Han betraktas som en ledare för den första och andra intifadan. Den 20 maj 2004 dömdes han för fem mord och avtjänar just nu flera livstidsstraff. Barghouti har meddelat att han kommer att ställa upp i valet.

Utrikesministerns och den svenska regeringens tystnad och avsaknad av handling kan kanske bero på att man värderar att Palestina faktiskt genomför sina första val sedan 2006 högre än att morddömda personer och miliser deltar.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Varför fördömer inte ministern och Sveriges regering att morddömda personer och miliser kommer att delta i de första palestinska valen på 15 år?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2517 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2021/05684 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2517 av Björn Söder (SD) Valen i Palestina

Björn Söder har frågat mig varför jag inte fördömer att morddömda personer och miliser kommer att delta i de första palestinska valen på 15 år.


Det är mycket positivt att Palestina förbereder sig för att hålla val. Detta har EU också gett uttryck för. Regeringen förväntar sig fortsatt att en palestinsk regering som bildas efter val kommer att upprätthålla Palestinas åtagande att med endast fredliga metoder verka för en framförhandlad tvåstatslösning i enlighet med internationell rätt, samt respektera ingångna avtal, inklusive Israels rätt att existera.

Stockholm den 21 april 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.