Till innehåll på sidan

Barns delaktighet i Sveriges krisberedskap

Skriftlig fråga 2020/21:2524 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-14
Överlämnad
2021-04-14
Anmäld
2021-04-15
Svarsdatum
2021-04-21
Sista svarsdatum
2021-04-21
Besvarad
2021-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Barns delaktighet är ett verktyg för att säkerställa barns rättigheter, enligt barnkonventionen. Det innebär dock inte att barn per automatik ska ha direkt påverkansrätt över ett beslut eller bära ett ansvar för beslutets utgång. Barns delaktighet handlar snarare om att stärka upp själva beslutsprocessen. I Barnombudsmannens rapport om barnkonventionen som lag under en samhällskris pekar man på att det i samtal med barn framkommer att när genomgripande åtgärder vidtas utan att de har förankrats bland barnen är acceptansen för och lojaliteten med åtgärderna svagare.

Att barn ska erbjudas tillgång till information kan uppfattas som en självklarhet för delaktighet i alla former av beslutsfattande. Ett framgångsrikt delaktighetsarbete kräver att barnet har fått relevant information och att informationen är anpassad till barnets ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. I rapporten redovisar man att många av de barn man har pratat med vill bidra på ett meningsfullt sätt till samhället och i de åtgärder som vidtas för att stoppa smittspridningen. Dock vittnar barnen om brister i information, processer och återkoppling.

Beslut som tagits för att minska smittspridningen av covid-19 har medfört allvarliga konsekvenser för barn på kort och lång sikt. Det är hög tid att dra lärdomar av pandemin och de konsekvenser som den medför för barnen, som har blivit alltmer lidande. Barns rättigheter under pandemin har fått stå tillbaka.

Behovet av tydlig information och tydliga processer kan antas vara särskilt stort under en kris. Vid händelser som allvarligt påverkar samhällets funktion behöver barn få tillgång till information som är anpassad till dem utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att barn ska kunna tillgodogöra sig samhällsinformationen och för att informationen ska vara anpassad på rätt sätt bör barn själva involveras i processen att ta fram information riktad till dem.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Avser statsrådet att ta initiativ för att se över barns deltagande i frågor som rör samhällsinformation och krisberedskap?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2524 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2021/01576 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 202020/21:2524 av Marléne Lund Kopparklint (M)
angående barns delaktighet i Sveriges krisberedskap

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att se över barns deltagande i frågor som rör samhällsinformation och krisberedskap.

Det är viktigt att barn och unga i tidig ålder får möjlighet att utveckla sitt riskmedvetande och sina kunskaper, för att öka sin förmåga att hantera olyckor och risker i sin vardag liksom vid allvarliga händelser och kriser. Genom att sprida kunskap om krisberedskap och totalförsvar kan vi stärka både försvarsviljan och motståndskraften i vårt samhälle.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inom ramen för sitt uppdrag tagit fram skolmaterial riktat till de som arbetar inom förskola, grundskola och gymnasium. Syftet är att öka barns och ungas riskmedvetande och att utveckla deras kunskap och förmåga att hantera risker och olyckor i den egna vardagen, samt ge dem kunskap om sårbarheter och hot i samhället. Utbildningsmaterialet omfattar flera olika ämnen som bland annat brand, olyckor, krisberedskap och civilt försvar, och finns i olika versioner anpassade för olika åldersgrupper.

På Krisinformation.se, under rubriken ”Barn och föräldrar” har MSB samlat information och länkar riktade till både barn och föräldrar. Det finns tips och råd om vart barn kan vända sig om de är oroliga och vill prata med någon, men också till föräldrar om hur de får vardagsrutinerna att fungera och hur de kan prata med sina barn om coronaviruset. En ambition med att Krisinformation.se finns på sociala medier såsom Facebook, Twitter och Instagram är också att nå ut till unga med krisinformation från myndigheter och andra aktörer, och informera om till exempel vikten av källkritik vid kriser.

Frivilligorganisationer gör också insatser inom området barn och ungdomar. Till exempel har Civilförsvarsförbundet material och utbildningar för barn och unga, för att minska olycksrisker och hantera krissituationer.

De frivilliga resurserna i samhället är något som vi måsta värna och ta tillvara. Det finns otroligt många exempel på hur frivilliga organisationer har stöttat samhället vid svåra påfrestningar. Dessa organisationer är också öppna för ungdomar och unga vuxna att engagera sig i. Även när staten nedmonterade stora delar av det civila försvaret fortsatte de frivilliga försvarsorganisationerna att utbilda och öva, och de är idag en viktig del av återtagandet av det civila försvaret. Därför satsar också regeringen på att förstärka de frivilliga försvarsorganisationerna. Regeringen tillför de frivilliga försvarsorganisationerna 30 miljoner 2021 och har beräknat att tillföra samma belopp årligen 2022 och 2023, och 40 miljoner kronor per år från 2024. 

Stockholm den 21 april 2021

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.