Barns möjlighet enligt barnkonventionen till delaktighet inom hälso- och sjukvården
Skriftlig fråga 2020/21:2529 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-14
- Överlämnad
- 2021-04-14
- Anmäld
- 2021-04-15
- Svarsdatum
- 2021-04-21
- Sista svarsdatum
- 2021-04-21
- Besvarad
- 2021-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Barns möjlighet till delaktighet ökar om det finns tydliga rutiner för att lyssna på barn inför beslut som ska fattas inom en organisation. Beslut som tagits för att minska smittspridningen av covid-19 har medfört allvarliga konsekvenser för barn på kort och lång sikt. Barns rättigheter under pandemin har fått stå tillbaka. Nu har vi en lag som säger att man måste skapa delaktighet för att säkerställa barns rättigheter, och den heter barnkonventionen. Detta innebär dock inte att barn per automatik ska ha direkt påverkansrätt över ett beslut eller bära ett ansvar för beslutets utgång. Barns delaktighet handlar snarare om att stärka upp själva beslutsprocessen.
I Barnombudsmannens rapport om barnkonventionen som lag under en samhällskris pekar man på att det i samtal med barn framkommer att när genomgripande åtgärder vidtas utan att ha förankrats hos barnen är acceptansen för och lojaliteten med åtgärderna svagare. Att barn ska erbjudas tillgång till information kan uppfattas som en självklarhet för delaktighet i alla former av beslutsfattande. Ett framgångsrikt delaktighetsarbete kräver att barnet har fått relevant information och att informationen är anpassad till barnets ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. I rapporten redovisar man att många av de barn man har pratat med vill bidra på ett meningsfullt sätt till samhället och i de åtgärder som vidtas för att stoppa smittspridningen. Dock vittnar barnen om brister i information, processer och återkoppling.
Barnombudsmannen har frågat verksamhetscheferna för barnsjukvård om det finns övergripande beslut om hur man ska arbeta med barns delaktighet inom regionen. Av 15 verksamhetschefer i regionerna anger 27 procent att det finns ett övergripande beslut om detta i regionen. Lika många (27 procent) svarar att det inte finns, medan 47 procent av cheferna inte vet.
Detta är under all kritik. Barnkonventionen som lag ska vara känd inom alla verksamheter och i synnerhet under pandemin där man har sett att skyddsnätet har brustit på flera nivåer.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur ämnar ministern verka så att barnkonventionen följs och till att man skapar möjligheter till delaktighet inom samtliga regioner?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2529 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:2529 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Barns möjlighet enligt barnkonventionen till delaktighet inom hälso- och sjukvården
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka så att barnkonventionen följs och till att man skapar möjligheter till delaktighet inom samtliga regioner.
Efter drygt 30 år med barnkonventionen kan vi konstatera att barn i Sverige generellt sett har det mycket bra och att Sverige ligger bland de främsta länderna när det gäller barns livsvillkor. Vi lyckas dock inte alltid. Det finns fortfarande barn som behöver ökad uppmärksamhet för att deras rättigheter på bästa sätt ska tillgodoses. Detta har särskilt aktualiserats under den pågående covid-19-pandemin.
Barnets rättigheter kommer till uttryck i den lagstiftning som styr hälso- och sjukvården samt i barnkonventionen som den 1 januari 2020 blev lag i Sverige. Inkorporeringen av barnkonventionen i svensk rätt bidrar till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Detta ställer ett större krav på att vårdgivare har tillräcklig kunskap om barns rättigheter och hur dessa ska omsättas i verksamheten.
Att barnkonventionen får genomslag i praktiken i hälso- och sjukvården är ytterst regionernas ansvar som huvudmän för hälso- och sjukvården. Regeringen har dock vidtagit - och vidtar - flera initiativ för att stödja regionerna att utveckla arbetet. Barnombudsmannen har sedan 2017 i uppdrag att erbjuda stöd till statliga myndigheter, kommuner och regioner i arbetet med att utveckla den praktiska tillämpningen av barnets rättigheter. En satsning som bl.a. Socialstyrelsen ingått i. Arbetet har bl.a. resulterat i att Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd som handlar just om hur de yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kan prata med barn i svåra situationer i syfte att öka barns delaktighet. År 2019 fick Länsstyrelsen i Dalarnas län i uppdrag av regeringen att, i samverkan med Barnombudsmannen, samordna och utveckla länsstyrelsernas tillämpning av barnets rättigheter samt stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuner och regioner. Syftet med uppdraget är att, i högre utsträckning än i dag, bidra till att tillämpningen av barnets rättigheter säkerställs i praktiken på lokal och regional nivå. Alla dessa riktade insatser ska sammantaget bidra till att stärka barns delaktighet inom bland annat hälso- och sjukvården.
Jag har stora förhoppningar att det arbete som nu pågår ska leda utvecklingen framåt.
Stockholm den 21 april 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.