Covid-19
Skriftlig fråga 2020/21:2534 av Per Ramhorn (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-14
- Överlämnad
- 2021-04-14
- Anmäld
- 2021-04-15
- Svarsdatum
- 2021-04-21
- Sista svarsdatum
- 2021-04-21
- Besvarad
- 2021-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Under det första halvåret 2020 dog 51 534 personer i Sverige. De vanligaste dödsorsakerna var hjärt-kärlsjukdomar och cancer men därefter kom covid-19, enligt en rapport från Socialstyrelsen.
Den 16 april i fjol gav riksdagen klartecken till en tillfällig ändring av smittskyddslagen som gav regeringen möjlighet att stänga ned butiker, kaféer, gym och restauranger. Samtidigt under den tiden lagen gällde, mellan den 18 april och 30 juni, avled 500 personer i snitt i veckan av covid-19, och det var fortfarande en stor smittspridning under denna tidsperiod.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Varför användes aldrig den tillfälliga lagen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2534 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:2534 av Per Ramhorn (SD)
Covid-19
Per Ramhorn har frågat mig varför den tidigare ändringen i smittskyddslagen aldrig användes.
Under våren 2020 bedömde regeringen att den behövde utökade befogenheter för det fall det skulle vara nödvändigt att snabbt vidta ytterligare åtgärder för att bromsa smittspridningen. Därför föreslog regeringen bland annat att det skulle införas tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen för att göra det möjligt för regeringen att snabbt besluta om åtgärder, utan att först behöva gå till riksdagen med en proposition för varje enskild åtgärd. En sådan reglering i lag måste beslutas av riksdagen. Även många andra åtgärder vidtogs under samma tidsperiod. Åtgärder som gav effekt på smittspridningen.
Regeringens första utkast till lagförslag kritiserades av flera riksdagspartier för att ge regeringen alltför omfattande befogenheter. För att tillmötesgå kritiken omarbetade regeringen förslaget, som i stället fick innebörden att föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av bemyndigandena skulle genom proposition i varje enskilt fall underställas riksdagens prövning. I samband med riksdagsbehandlingen föreslog socialutskottet att de tillfälliga bemyndigandena endast skulle få användas om riksdagens beslut inte kunde avvaktas. Riksdagen biföll regeringens förslag i propositionen, med socialutskottets tillägg.
Regeringens erfarenhet, under den tid som lagen gällde, är att i det i de allra flesta fall inte skulle ha inneburit någon tidsvinst av betydelse att använda den tillfälliga bemyndigandelagen jämfört med att besluta en sedvanlig proposition. Konstitutionsutskottet hade också uttalat att riksdagen kunde behandla en brådskande proposition på fyra dagar.
Regeringen gjorde bedömningen att om några sådana åtgärder som omfattades av den tillfälliga lagen skulle behöva vidtas, var det lämpligare att i stället genast lämna en proposition med lagförslag som riksdagen skulle kunna ta ställning till. En sådan proposition kunde innehålla förslag på åtgärder som inte omfattades av bemyndigandet, t.ex. straffsanktioner eller åligganden för verksamheter, kommuner eller regioner. Så skedde med propositionerna En ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2019/20:172) och En tillfällig covid-19-lag (prop. 2020/21:79).
Stockholm den 21 april 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.