Erkännande av folkmordet 1915

Skriftlig fråga 2020/21:2589 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-20
Överlämnad
2021-04-21
Anmäld
2021-04-22
Svarsdatum
2021-04-28
Sista svarsdatum
2021-04-28
Besvarad
2021-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 11 mars 2010 tillkännagav riksdagen för regeringen att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker, att Sverige bör verka inom EU och FN för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker och att Sverige bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker.

Sedan riksdagens erkännande har dessvärre inga regeringar hittills erkänt folkmordet i enlighet med riksdagens tillkännagivande. I valrörelsen 2014 besökte Stefan Löfven Södertälje och lovade att driva frågan om att regeringen skulle erkänna folkmordet – om Socialdemokraterna vann valet. I en intervju med Assyria TV sa han: Har vi fattat beslut i riksdagen så ska vi naturligtvis fullfölja det. Det är absolut min målsättning.

Socialdemokraterna har även ett kongressbeslut sedan 2009 om ett erkännande av folkmordet.

Det har dock visat sig vara tomma ord. När Stefan Löfven och Socialdemokraterna väl vann valet 2014 och Stefan Löfven blev statsminister lät det helt annorlunda.

I maj 2018 sa statsministern till SVT: Jag har gjort det jag sa, jag tog det till en utredning, den rapporten visade att det här är en oerhört komplex fråga. Det är en sak för ett parlament att erkänna folkmord, det är en annan sak för en regering. Och på en direkt fråga om regeringen tänkte erkänna folkmordet svarade han: Regeringen har inte någon plan på det, nej.

I ett svar månaden efter på en skriftlig fråga (2017/18:1418) svarar utrikesminister Margot Wallström att det är komplicerat: Frågor om hur en regering bör förhålla sig till, och benämna, massövergrepp långt bak i tiden är komplicerade och innehåller flera folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter som vi inte kan bortse från.

Regeringen har alltså svikit sina utlovade löften och inte heller hörsammat riksdagens beslut.

I ett svar på en ny skriftlig fråga (2019/20:1683) upprepar utrikesminister Ann Linde ordagrant det som Margot Wallström tidigare svarade.

Minnesdagen för folkmordet infaller den 24 april, och det är då ​​106 år sedan folkmordet inleddes i Istanbul. Och det har nu gått över 11 år sedan riksdagen tillkännagav för regeringen att Sverige ska erkänna folkmordet.

Av denna anledning vill jag åter fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Varför erkänner inte den svenska regeringen folkmordet i enlighet med riksdagens beslut och de tidigare utfästelser och löften som getts om ett erkännande?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2589 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2021/05995 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2589 av Björn Söder (SD) Erkännande av folkmordet 1915

Björn Söder har frågat mig varför den svenska regeringen inte erkänner folkmordet 1915 i enlighet med riksdagens beslut och de tidigare utfästelser och löften som getts om ett erkännande.

För regeringens del råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda massövergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget. Jag har i svar på riksdagsfråga 2020/21:2535 redogjort för regeringens hållning i frågan.

Stockholm den 28 april 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.