Till innehåll på sidan

Tillsyns- och tillståndsavgifter för livsmedelskontroller

Skriftlig fråga 2020/21:2616 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-21
Överlämnad
2021-04-22
Anmäld
2021-04-23
Svarsdatum
2021-04-28
Sista svarsdatum
2021-04-28
Besvarad
2021-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Tillsyns- och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för företag. De offentliga livsmedelskontrollerna ute i landet har dessutom återkommande fått kritik, huvudsakligen för den bristande likvärdigheten. Avgifterna bestäms på kommunal nivå och skiljer sig åt från kommun till kommun. Detta orsakar bekymmer för de näringsidkare som är verksamma i flera kommuner med helt olika avgifter och strukturer – timtaxan för tillsynsavgiften kan skilja sig åt med över 80 procent från en kommun till en annan.

Detta är en problematik som förstärks av att en rad offentliga utredningar pekat på att flertalet kommuner i dag saknar de resurser som krävs för att genomföra den nödvändiga tillsynen av kaféer, restauranger och skolkök, vilket leder till både för få kontroller och bristande sådana. Swetic, branschorganisationen för företag inom provning, besiktning, kontroll och certifiering, föreslog mot denna bakgrund nyligen att man bör öppna upp för att tillåta privata kontrollföretag att stötta upp kommunerna med detta arbetet. Många kontrollföretag genomför redan i dag kontroller för det offentliga och innehar ackreditering av den statliga myndigheten Swedac.

Givet den ovan beskrivna problematiken vore en översyn av lagstiftningen om tillsynen välkommen. Samtidigt kan dock konstateras att det redan inom dagens lagstiftning finns utrymme att verka för förbättringar genom exempelvis efterhandsdebitering och dialog utifrån den så kallade Rättviksmodellen, vilket Sverigedemokraterna har motionerat om i riksdagen.  

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister statsrådet Jennie Nilsson:

 

Avser statsrådet att ta initiativ till en översyn av lagstiftningen om tillsyns- och tillståndsavgifter för livsmedelskontroller i syfte att effektivisera tillsynen och jämna ut avgifternas nivå?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2616 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)


Svar på fråga 2020/21:2616 av Tobias Andersson (SD)
Tillsyns- och tillståndsavgifter för livsmedelskontroller

Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en översyn av lagstiftningen om tillsyns- och tillståndsavgifter för livsmedelskontroller i syfte att effektivisera tillsynen och jämna ut avgifternas nivå.

Livsmedelskontrollen ska vara riskbaserad, verkningsfull, effektiv och likvärdig i hela landet. Den ska utföras regelbundet med lämplig frekvens med hänsyn tagen till företagens egenkontroller och kontrollmyndigheternas erfarenheter.

I Sverige finansieras livsmedelskontrollen i huvudsak med avgifter. Enligt livsmedelslagen (2006:804) får regeringen meddela föreskrifter om beräkningen av avgifter som tas ut av statliga myndigheter. Regeringen har i förordningen (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter reglerat att kostnader för kontroll ska täckas av avgifter och att avgiften ska fastställas av den behöriga myndigheten men regeringen kan enligt livsmedelslagen (2006:804) inte reglera hur kommunala myndigheter ska beräkna sina avgifter med hänsyn till den kommunala självstyrelsen. Kommuner får dock enligt kommunallagen (2017:725) inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster som de tillhandahåller.

Det pågår en rad initiativ på området som jag kommer att redogöra för nedan.

Regeringen har sedan flera år tillbaka arbetat systematiskt och långsiktigt för att utveckla livsmedelskontrollen och för att göra den mer effektiv och likvärdig. I förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket ges myndigheten uppgiften att årligen rapportera hur kontrollen kan utvecklas och förbättras. Regeringen har bl.a. uppdragit till myndigheten att se över den riskklassningsmodell som ligger till grund för beräkningen av livsmedelsavgifterna för att skapa förutsättningar för en enhetligare tillämpning av modellen, att utvärdera effekterna av arbetet med att utveckla kontrollen och göra den mer likvärdig i hela landet samt att utarbeta ett förslag om hur en uppföljning av de kommunala myndigheternas förmåga att utföra livsmedelskontroll kan genomföras. Regeringen har också gett uppdrag till länsstyrelserna att kartlägga hur kommunala myndigheter samverkar i livsmedelskontrollen och bedöma hur förutsättningarna ser ut för att öka samverkan. Uppdraget redovisades i december 2020. Livsmedelsverket har även i uppdrag att öka likvärdigheten i kontrollen genom att bland annat möjliggöra minskad offentlig kontroll av tredjepartscertifierade företag.

I mars 2021 beslutade regeringen att införa obligatorisk efterhandsdebitering av livsmedelskontrollavgifter. Efterhandsdebiteringen ska införas av kontrollmyndigheterna tidigast 2022 och senast vid utgången av 2023.

En likvärdig kontroll i hela landet är en viktig fråga för regeringen. Frågan är väl utredd och många åtgärder är redan vidtagna. Jag bedömer att vidtagna åtgärder samt pågående förbättringsarbete kommer att bidra till en ökad effektivitet och likvärdighet i kontrollen.

Stockholm den 28 april 2021

Jennie Nilsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.