Efterlevandestöd till samhällsbärare

Skriftlig fråga 2020/21:2701 av Ann-Sofie Alm (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-28
Överlämnad
2021-04-28
Anmäld
2021-04-29
Svarsdatum
2021-05-05
Sista svarsdatum
2021-05-05
Besvarad
2021-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Det finns människor i vårt land som är beredda att ställa upp varje minut dygnet runt, varje dag året runt, oavsett om det är måndag morgon, lördag kväll eller julafton.

De finns där när det uppstår tillbud och olyckor i form av eldsvådor, trafikolyckor, drunkningar, skogsbränder, översvämningar och stormskador. De finns där redo att skydda oss från främmande makt, inre hot och dolda hot likt terrorism. De finns där i trafiken, i gänguppgörelsernas stridigheter, i narkotikatillslagens och kriminalitetens kärna och de finns där i främsta ledet och tröstar, bistår, hjälper och tar om hand det liv som finns och, när det värsta inträffar, det liv som fanns.

De utbildar sig för tänkbara och otänkbara scenarion, de anpassar sig snabbt efter beslut och förändrar arbetssätt efter ny utrustning och nya rutiner, de tillser att de är i god fysisk form för att orka med den arbetsbelastning de kan komma att utsättas för och parallellt arbeta med olycksförebyggande och brottsförebyggande ute i vårt samhälle.

Dessa samhällsbärare brukar gå under samlingsnamnet blåljuspersonal och militär personal. De har en lön som lämnar mycket att önska, och de har i många fall ett akut behov av flera kollegor. De lämnar varje arbetsdag sin familj för att gå till ett arbete där de riskerar sitt liv för att hjälpa oss andra. Den oron lär sig familjen att hantera, att leva med.

Men när den värsta tänkbara olyckan sker och dödsfall i tjänst inträffar finns ett efterlevandeskydd som inte svarar upp mot den risk dessa människor i sin tjänst tar för oss andra. För att den efterlevande, sörjande familjen ska kunna bo kvar i huset och betala räkningarna med endast en inkomst den första tiden efter ett dödsfall behövs oftast insamlingar från kollegor och andra som bistår med ekonomisk hjälp. Alla kollegor vet att systemet fallerar, och insamlingen sker nästan per automatik.

Så ska det inte behöva vara, samhället ska ställa upp så som de har ställt upp för samhället, och därför behövs en översyn av efterlevandeskyddet hos personal inom räddningstjänst, polis och militär personal som förolyckas i tjänst.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att efterlevandeskyddet bättre ska skydda de efterlevande vid dödsolyckor för blåljuspersonal och militär personal i tjänst?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2701 besvarad av Statsrådet Lena Micko (S)

Fi2021/01830 Finansdepartementet Civilministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2701 av Ann-Sofie Alm (M)
Efterlevandestöd till samhällsbärare

Ann-Sofie Alm har frågat försvarsministern vad han avser att vidta för åtgärder för att efterlevandeskyddet bättre ska skydda de efterlevande vid dödsolyckor för blåljuspersonal och militär personal i tjänst.

Frågan har överlämnats till mig.

Ann-Sofie Alm skriver om situationen för anställda i yrken där personalen arbetar brottsförebyggande och olycksförebyggande samt möter militära hot. Hon beskriver personalens arbete för att skydda oss som personer och samhället mot olyckor, våld och hot, samt om de risker som följer dem som utför arbetet. Som att även det värsta kan inträffa, ett dödsfall i tjänsten.

Sådana anställda finns i staten, kommunerna och regionerna samt hos privata utförare. Frågan om efterlevandeskydd för anställda i utsatta yrken sträcker sig alltså över hela arbetsmarknaden.

Regeringen är medveten om de svårigheter under vilken personal i de olika aktuella verksamheterna verkar. Skyddet av personal inom verksamheterna är därför central. På regeringens initiativ har riksdagen bl.a. stärkt det straffrättsliga skyddet för blåljusverksamheter genom att införa ett nytt brott, sabotage mot blåljusverksamhet. Vad som därigenom straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet.

I den statliga sektorn bedrivs verksamhet där anställda kan utsättas för fara inom Försvarsmakten, Polismyndigheten och i flera andra myndigheter. Som exempel kan nämnas Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.

Regeringen ansvarar för grundläggande författningar som ska skydda anställda bl.a. genom att lämna förslag om lagstiftning till riksdagen som i exemplet med straffskärpning av blåljussabotage. Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare finns det förmåner i den allmänna socialförsäkringen vid dödsfall. När en nära anhörig avlider ger efterlevandepension en ekonomisk trygghet som ska täcka en del av den försörjning som den avlidne bidragit med.

Till detta ska läggas att villkoren för efterlevandeskydd är en del av anställningsvillkoren som arbetsmarknadens parter reglerar inom de olika avtalsområdena i kollektivavtal. Inom staten är det Arbetsgivarverket som företräder de statliga myndigheterna och ansvarar för att ingå kollektivavtal med avtalsparterna på den statliga arbetsmarknadssektorn.

Eftersom det är arbetsmarknadens parter som hanterar villkoren för efterlevandeskyddet i de kollektivavtalade anställningsvillkoren är det en fråga för parterna att överväga förändringar av det gällande regelverket. Jag kan inte föregripa en sådan diskussion mellan parterna.

Stockholm den 5 maj 2021

Lena Micko

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.