Weserdomen
Skriftlig fråga 2020/21:271 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-22
- Överlämnad
- 2020-10-22
- Anmäld
- 2020-10-23
- Svarsdatum
- 2020-11-04
- Sista svarsdatum
- 2020-11-04
- Besvarad
- 2020-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Den så kallade Weserdomen ställer till stora problem för svenska avloppsreningsverk, då den hindrar verksamheter som vidtar minsta ändring. Tvärtemot det som borde vara syftet innebär domen att verksamheter som redan har höga miljöambitioner och använder bästa miljöteknik drabbas negativt om de behöver bygga ut sin verksamhet, såvida inte mer reningsteknik kan kompensera för ökad verksamhet. Men detta låter sig inte alltid göras. Det kan till exempel gälla avloppsreningsverk som redan renar bort fosforn till 98–99 procent. Trots denna höga reningsgrad kan de inte, med hänvisning till domen, bygga ut sin anläggning ens för att möta en växande befolkning. Detta är inte rimligt.
Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att få till justeringar med anledning av den praxis som har blivit följden av Weserdomen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:271 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2020/21:271 av Betty Malmberg (M)
Weserdomen
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att få till justeringar med anledning av den praxis som har blivit följden av Weserdomen.
Huvuddelen av de vattendrag, sjöar och kustvatten som omfattas av kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten når inte den kvalitet de ska ha. Inte heller de av riksdagen beslutade vattenrelaterade nationella miljökvalitetsmålen nås i dag. Många vatten är fortfarande övergödda, har förhöjda halter av miljögifter och är påverkade fysiskt, t.ex. av dammar som gör att fisk inte kan vandra fritt. Om Sverige ska kunna nå direktivets mål och säkerställa en framtida tillgång till vatten av rätt kvalitet och kvantitet behöver vi fortsätta arbeta med återställande och skydd av våra vatten. Samtidigt är det viktigt att vi säkerställer att vattenförvaltningens regelverk utformas så att rätt åtgärd vidtas på rätt plats. Miljörelaterade, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling behöver alla beaktas och integreras i det arbetet. De möjligheter som följer av EU-rätten att ställa mindre långtgående krav till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) utnyttjas fullt ut vid meddelande av miljökvalitetsnormer. Verksamheter som negativt påverkar vatten ska inte behöva vidta längre gående skyddsåtgärder eller begränsningar än vad som är nödvändigt för att målen ska nås.
Weserdomen innebär ett klargörande av medlemsstaternas skyldighet att se till att rätt kvalitet på vattenmiljön kan uppfyllas. Jag håller inte med i frågeställarens påstående att Weserdomen skulle ställa till stora problem och utgöra ett hinder för anläggningar som planerar att göra ändringar i verksamheten. Regeringen följer noga rättstillämpningen efter Weserdomen och har inte iakttagit en sådan utveckling.
För att kunna uppnå en tillfredsställande vattenkvalitet behöver alla påverkanskällor bidra och de mest effektiva åtgärderna genomföras. Det innebär att om de åtgärdsprogram som har beslutats av vattenmyndigheterna genomförs och åtgärder vidtas av alla typer av verksamheter och påverkanskällor, såväl punktkällor som diffusa utsläpp, i enlighet med åtgärdsprogrammen, skapas utsläppsutrymme även för nytillkommande och expanderande verksamheter. För att främja utvecklingen av hållbara företag och verksamheter behöver därför åtgärdsprogrammen genomföras fullt ut.
Regeringen har arbetat aktivt med frågan om säkerställande av att vattenförvaltningen bedrivs på bästa sätt och att de krav som följer av direktivet återspeglas i svensk författning.
Stockholm den 4 november 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.